Dumma sjukdom!

I kroppen min
 
Det är sjukt att en människa man inte känner kan kännas så nära ändå. Jag är inne varje dag för att se om ett nytt inlägg har kommit upp och har det inte det så får man en klump i magen. Jag hatar cancer och det är så sjukt vad det gör mot oss människor. Och jag önskar Kristian all lycka och jag vill helst bara ge honom allt jag har så att han får styrka att ta sig ur dethär. Men det verkar tyvärr svårt.
 
Även fast han inte vet vem jag är (och jag känner inte honom!) så har han så stor inverkan på mitt liv. Han får mig att se världen på ett annorlunda sätt och han får mig att vilja leva. Att han kan göra det samtidigt som han ser sitt eget liv glida längre och längre ifrån sig.
 
Men helt klart så är hans blogg värd att läsa, han skriver så underbart vackert och han vågar prata om saker som ingen annan vågar ta upp.
 
 
Och dessutom fyller min morfar år idag. Grattis till dig morfar, jag och Bettan tänker på dig!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0