Tävlingsdag
Idag var det Ekeby som gällde. Först en La:3, han kändes sjukt bra på framridningen och jag kunde verkligen rida. Kom in på tävlingsbanan och tappade allt.. Han blev lite seg och tråkig. Visserligen gjorde han allt som han skulle, men utan det där lilla extra. Jag kände mig nöjd, men absolut inte supernöjd. Hade lätt förväntat mig mer efter den fantastiska framridningen. Slutade på 63,5%, inte en jättebra siffra, men hamnade på en femteplacering och det får man ju självklart känna sig nöjd med!
4 timmar senare startade jag MsvC:2. Även denna gång var han riktigt fin på framridningen, pressade honom lite extra, vilket gjorde att han protesterade en del.. Men jag löste det och vi kom vidare. Han var lagom hög i formen, bjöd framåt av sig självt och kändes grym att rida! Inne på banan började det jättebra, men efter hälsningen kände jag direkt att han var lite tjurig.. Så red på ordentligt, gjorde en helt ok mellantrav och tänkte att jag skulle göra ett ordentligt och tydligt upptag. Det tyckte Milano också, som la i stopp-växeln och blev dum. Jag snurrade honom direkt och sparkade på ordentligt med innerskänkeln och sen skötte han sig hyfsat fram till bakdelsvändningarna.. Då balkade han ur, som väntat då jag kände att han inte var helt framme för skänkeln.. När jag skulle börja trava la han i stoppen igen och jag kände att han var påväg att börja hoppa. Då smällde jag till honom med tyglarna, sparkade till med skänklarna så att han flög framåt. Fick då självklart dåligt på det direkt efter då vi hade någon slags skentralopp. Men när jag fått kontrollen igen var han sjukt fin faktiskt, lite grinig i den andra slutan, men annars så jävla bra! Samlade på sig en rad 8or och till och med en 7,5 på sista mellantraven, vilket kändes så otroligt skönt när han annars har svårt för dom!
Så slutade på 64,44% och med bara några få ekipage kvar direkt utanför placering. Så jag känner mig verkligen jättenöjd. Även denna gång var ju målet att rida på över 62 och det gjorde han ju utan problem trots att han var en grinig liten 6-åring..!
Jag känner mig verkligen så himla nöjd med att jag vågade ta fighten inne på banan och hoppas nu att han kommer ihåg det i framtiden. För jag tänker inte låta honom bli som Bettan!!
Äntligen!
Vilken dag alltså! Klev upp ur sängen vid 07.10 och gick upp vid stallet 07.45. Mockade och fixade klart stallet med hjälp av mamma och sen fixade jag iordning kungen. Och kungen är verkligen ett passande namn!
Startade första klassen, LA:1 vid 12.10. Han kändes jättefin på framridningen och det har verkligen hänt så mycket med min lilla häst. Inne på banan kändes han lite seg, men jag bestämde mig för att rida på och det gjorde jag förbannat rätt i. Galoppen var lite seg, men annars skötte han sig galant. Han var lydig, var fin i formen och hade grym takt. Slutade på 71,8% och en andra placering.
Andra klassen, LA:2 startade jag 17.58, så som ni förstår blev det lååååång väntan. Men grabben stod och sov i transporten och jag gav honom sjukt mycket mat så att han skulle få lite mer energi. På framridningen kändes han riktigt pigg och det var en fröjd att rida. Han var verkligen så himla fin, men inne på banan tyckte Milano att det blev lite jobbigt, men skötte sig ändå så himla bra. Gjorde allt och var väldigt lydig även där. Lite mer stretig i formen, men jag lyckades rida loss honom. Och trots lite missar och att han inte visade upp sin absolut flashiga sida så lyckades vi skrapa ihop 66,5% och hamnade även där på en andra placering.
Jag är så himla glad och lycklig just nu! Jag kan inte sluta le! Det kan hända att jag har en av världens absolut finaste hästar. Det är så sjukt stor skillnad på pluttehästen sen förra året. När vi startade två klasser då surade han ju ur totalt i andra. Men idag visade han att han växt till sig lite, både i huvudet och styrkemässigt. Nu levererade han trots ganska kassa förutsättningar. Grymt roligt och jag vågar till och med erkänna att jag faktiskt tycker att jag förtjänar detta litegrann. Jag har ju kämpat så sjukt mycket med både Mersan och Bettan, så nu ska jag bara njuta av att ha en häst som man kan glassa runt lite på. Det låter kanske dumt, men jag kommer att njuta av varje sekund jag och Milano har på tävlingsbanorna och jag kommer att kämpa för att vi ska komma så långt vi bara kan. Vi har framtiden för oss och jag kommer definitivt att göra allt för att komma dit vi vill. För att kämpa, det kan jag och att min häst är fin, det är ett faktum. Nu har resan börjat på riktigt och jag längtar redan efter nästa år då vi kommer ha klättrat ytterligare i klasserna!
