För vad vi än kallar det, är det bara ett långsamt farväl.
Japp, nu är det klart och det är med väldigt blandade känslor. Det är alltid väldigt svårt att göra sig av med hästar, man har ju haft dom så otroligt nära och skapat en relation till var och en. Så även om man har många kvar och kanske får in nya så förlorar man en vän. Så är det bara. Hur rätt beslutet än är, så kommer jag förlora en vän. Det känns sorgligt, framförallt eftersom att jag har en väldigt stark relation med dessa två snyggingar. Det kommer bli tomt utan dom och det kommer rinna många tårar. Fast innerst inne finns det en orsak till varför vi ska sälja och det är för hästarnas skull. De ska få ett liv som passar dom och då får man inte vara självisk.
Så nu finns dom ute i cyberrymden och nu väntar vi på att telefonerna ska börja ringa, för det hoppas jag verkligen att dom gör. Hade jag kunnat hade jag samlat på alla fina hästar vi har här och försökt ge dom precis det dom behöver. Men nu är det så att dygnet består bara av 24 timmar och det går då inte att anpassa sin tid för varje enskild individ, och dessa två förtjänar verkligen någon som har tid att lägga ner just 24 timmar på dom. Precis så som jag gör med mina egna hästar. Men trots att det känns helt rätt, känns det på samma gång helt fel.
Zinnidine
Levin
Våra fina killar!
Kommentarer
Trackback