Det är inte lätt när det är svårt!
Idag blev det en ganska lugn jobbdag och vi slutade redan halv 3. Skönt! Passade på att rida Bettan direkt när jag slutat. Det blev ett pass i ridhuset igen och jag komstaterar än en gång att det är jävligt svårt att rida! Gjorde som igår och flyttade mycket åt sidan i skritt och gick sen direkt på galoppen. Kände med en gång att Bettan inte hade lust att galoppera genom kroppen idag. Så fick börja med att göra en miljard övergångar och se till att hon tog skänkeln framåt. Vilket är lättare sagt än gjort, när hon tycker att det blir jobbigt så går hon hellre lite åt sidan än rakt genom kroppen och det spelar bokstavligt talat ingen roll vad jag gör, hon lyssnar inte ett enda dugg på mig! Så vi fick helt enkelt börja med grunderna idag. Men det var ett smart drag för sen kunde hon galoppera helt godkänt iaf! Problemet är att hon lutar lite inåt (för att slippa jobba rakt genom kroppen!) och det blir väldigt svårt att vara noggrann och precis med henne då. Men en miljard små volter i stora volten senare så blev hon riktigt bra!
I traven gjorde vi väldigt tvära skänkelvikningar, så att hon måste lossa lite i sidan, det tyckte Bettan var blä, men shit vad fin hon blev sen! Kul att traven har gjort så stora framsteg, men skulle gärna vilja få till galoppen nu också. Men som någon smart människa sa: Rom byggdes inte på en dag. Utan nu får vi nog slita riktigt ordentligt 7 dagar i veckan för att komma någon vart. Men vi ska klara det!
Förhoppningsvis får jag mitt spikmattetäcke imorgon också och då hoppas jag på ännu mer skillnad!
Nu kryper jag ner i soffan en stund innan det blir middag och sen stallet igen!