Det går inte alltid som man hoppats.

Har varit på gripen och tävlat hela helgen. Milano har skött sig grymt bra och han verkar inte tycka att det är så jobbigt att vara borta, skönt! 

Första dagen red vi en msv c:1. Han kändes faktist kalasfin och jag hade inga stora missar, kunde självklart varit bättre, men det kändes bra. Fick 68% och hamnade på en femte plats, dock hade alla fyra innan mig bara tre poäng bättre.. Så det får man vara jättenöjd med!

Andra dagen var det först msv c:2. Milano var så sjukt jäkla fin, kom in på banan och bara tände till. Jag åkte då runt på känslan och slarvade i rörelserna istället. Mindre bra. Fick 65% och hamnade typ precis utanför placering. Kan nog tycka att domaren var lite snål, men jag kan ändå förstå.

Sen var det en msv B:4. Jag spände bågen ännu mer och han var så sjukt fin. Dock orkade Milano inte hålla ihop hela programmet, vilket resulterade i en del katastrofmissar! Så med fyra stycken treor i programmet kan man inte räkna med så höga procent. Men jag känner mig nöjd med känslan och att han faktiskt tog mina tillrättavisningar inne på banan. Så jäkla häftig känsla de stunderna han var fin!

Sista dagen började vi med msv B:4. Fick lite hjälp av Timpa på framridningen och Milano kändes bra. Fin framåtbjudning och det blev ett jämt program. Lite rak i skolorna och sämst byten, men annars prydligt och med flyt. Fick fina ord från domaren och ett par 8or i protokollet, men också en del 4or. Så slutade på 60% och kände mig supernöjd!

Avslutade med msv c:2 och Milano kändes lite loj. Han trampade på bra och det kändes ändå ganska jämt, men inget kändes superbra heller. Fick fjuttiga 63% och hamnade i mitten någonstans. Jättetråkigt såklart, men så är livet ibland. 

Jag känner mig lite ledsen och besviken såklart, inte över Milano utan över min egen ridning. Men vi är just nu i en utvecklingsfas där Milano har höjt upp sig en nivå, men kroppen orkar inte riktigt hålla i det och jag har inte riktigt lärt mig rida på det. Så jag får känna mig nöjd med känslan och försöka stärka honom nu, för när han orkar gå som både han och jag vill så kommer det att bli grymt. Synd bara att detta ska ske precis vid tävling, men förhoppningsvis är ju inte dethär den största tävlingen jag kommer att göra!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0