Ibland suger livet rent ut sagt.
När jag slutade idag vid fyra tiden kände jag mig så glad. Allting var skönt, jag fick en lite tidig dag och hade massor med tid att fixa med annat. Men vad livet vänder snabbt ibland. Nu känns det lite som att hela världen vändes upp och ner. När jag skulle gå hem så kunde tussen bokstavligt talat inte gå. Han hade så jädrans ont alltså. Så raka spåret in till Bagarmossen och efter fem timmars väntan blev han inlagd. Ingen vet riktigt vad det är, men ont har han och nu återstår det bara att se vad det är. Min magkänsla är inte alls bra.
Dessutom känns det inte roligt att lämna ifrån sig lilla tussen. Han hatar att inte bo hemma. Han vill bara vara hemma i lilla huset på prärien och inte någon annan stans. Blicken jag fick när jag lämnade honom på rummet var inte alls rolig, han var så olycklig. Mitt hjärta gick fasen i tusen bitar.
Usch vad jobbigt det känns, vi vill ju ha vår älskade lilla tuss hemma så att han kan beskydda oss från allt här i världen!
Kommentarer
Trackback