Jag gjorde det!

Så jävla töntigt, men jag känner mig så lycklig! 45 min tog det. Det var sken, stå på bakbenen, stå på bakbenen och vända, stå på bakbenen hoppa vända och sparka bakut i ett men jag bemästrade det, jag tog mig ner i vattnet och jag var inte rädd längre! 
Även om jag flertalet gånger ville lägga mig ner på marken och grina!!
Timo var det bästa stödet jag kunde ha, lugnt men bestämt bara övertygade mig om att jag klarar det. 

Just nu känner jag mig så sjukt stolt över mig själv. Jag såg bortom min lilla rädsla och tog kontroll över situationen. Det är tur att jag har don Milano att öva på, för det finns betydligt värre hästar än honom, men idag växte mitt självförtroende något enormt. 

Du är bra Sara! 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0