Härliga måndag!

Fick sovmorgon och började inte förrän kl.10. Så himla skönt. Kom upp och Angie hade dukat fram värsta hotellfrukosten. Jag trodde jag skulle avlida. Så himla glad blev jag alltså! Inte alla som längtar efter att gå till jobbet varje dag! 


Det fick bli som ett litet frukostmöte och hela förmiddagen gick åt. Så efter lunchfodringen mockade vi klart stallet och sen fick Malte och Kenny springa på lina.
Kenny skötte sig jättebra när han var lugn. Men visade också att han är väldigt duktig på att stå på bakbenen när han vill. Men som sagt när han var avslappnad så var han riktigt fin idag. Skönt! 


Tiden rann ifrån oss lite, så vi fixade hö och spånade och sen hann jag rida Milano en sväng i skogen. Han är ju alltid så trött dagen efter tävling. Eller inte..! Så han ville springa fort och jag ville att han skulle gå långsamt. Och då la han i backen istället.. Så vi fick jobba fram-tillbaka-back-skutt på bakbenen-fram hela rundan idag. Kul nästan jämt! 


Tillsist hade jag en tur med Lena. Jag tog vildhästen chivas och Lena red på Maggie. Vi hade det supermysigt och hästarna skötte sig kalas! 



Föralltid&Förevigt.



Lycka är att få ha en häst som mersan. Att få vara en del av resan från ohanterad treåring, till inriden, till att bli mamma, till att bli tävlingsponny, till att bli läromästare och till att bli den bästa av våra verksamhetshästsar. Det har tagit oss 13 år och jag hoppas att jag får följa resan många år till. 

Sen jag var 10 år har mersan varit min andra hälft. Det är henne jag har valt att lägga min tid på. Det är hon som har betytt allt för mig. Och även om det låter konstigt så är mersan den hästen som jag aldrig kan tänka mig att vara utan. Jag förstår att en dag kommer det inte vara vi längre. Men fram tills den dagen ska hon bo här på gården med mig. Hon ska få ha det bästa liv en häst kan ha. Det förtjänar hon. 

Hon har lärt mig allt jag kan, även om det ibland blivit tokigt och nu får jag lära henne allt jag lär mig. Och så får hon lära alla våra barn. Det är få förunnat att få dela sitt liv med en och samma häst. Men det får jag. Och det är jag så glad för! Mersan vet allt om mig. Vi känner varandra utan och innan. Dreamteam med andra ord. 

Och hon kommer att vara min FÖRALLTID

Ett jävligt kasst lag-dm.

Idag var det tävling. Anmälde mig till Djurgården, men slutade i Brottby. Alltså en ganska bra längre bit att åka.. Dessutom hade don Milano dragit ur alla söm på insidan på ena bak och Timo är ju i Tranås. Som tur är har min bästis varit hovslagare i sitt förra liv, så det rättade vi snabbt och smidigt till imorse.
Sen var ju vägbeskrivning och skyltning totalt kass på denna tävling. Så vi körde lite fel och allt blev lite stressigt. Men fram kom vi och då jag och mamma är snabba som blixten blev det inte ens ont om tid. 

Milano var superfin på framridningen. Kändes kanon och han var framme för skänkeln och rörde sig sådär bra som han kan göra när han vill. Dog inne på banan. Och jag menar verkligen dog. Allt flöt på och han gjorde allt, men såklart utan kvalitet. Dessutom blev jag väldigt förvånad när jag efter mellangaloppen satte mig tillbaka, tog en halvhalt på ytter och vips var det trav.. Så ja, en stor miss. Bytena tyckte jag kändes bra. Men väldigt olika åsikter från domarna. Vet inte om jag känner mig så mycket klokare. Båda bytena vid a var alla tre domare överens om att de var rena. Skönt! Men de på diagonalen var det väldigt olika bud, på första bytet sa domare C+M 4poäng och H sa 6poäng och på andra bytet sa H+M 4poäng och C 6,5poäng. Ja alltså i min värld är ett byte rent eller orent. Sen kan kvalitén skifta, men får man en 4a ska det vara orent och en 6a är det rent. Vad säger det här mig nu? Faktiskt ingenting då domare M tycker att båda var orena och H och C tyckte varit byte var rent. 
Min känsla var att alla var rena, kanske inte så luftiga som man vill ha dom, men rena. Men vem har rätt? Inte en jäkla aning! 

Samma sak när det gällde skrittpiruetterna, jag tyckte dom kändes ok. Fick totalt 3st 6or, 1st 7a, (domare H+C) 1st 4a samt 1st 5,5. Alltså var den sista piruetten både knappt godkänd, godkänd och bra. Jo men såatt, nu vet jag precis vad jag ska leta efter..!? 

Slutade på ett så loppigt resultat som 59,3. Den sämsta gav mig 57 och den bästa 62. Trots detta känner jag mig faktiskt nöjd. Jag hade bästa känslan på framridningen någonsin. Lite ner styrka och träning så blir han nog snart så även inne på banan. Och dessutom är jag superglad att jag faktiskt fick 62% av Eva brink. Då jag inte kände mig supernöjd med min ritt så hade jag inte räknat med några poäng heller. Han måste ju vara framme för skänkeln, annars blir han lite låg och tråkig. I la funkar det. Men msvB måste vi få till det lilla extra. 

Nu är det bara hem och träna och hoppas att domarna i framtiden kan enas om att mina byten är rena! 

Och lagandan. Varken såg eller träffade någon ifrån laget. Ibland blir jag bara så less! 

Stressigt värre.

Försov mig. Ensam på jobbet. Lite seg med mockning. Ja dagen kunde ha startat bättre.. Hade en rolig lektion vid 10 och efter det mockade jag två boxar till och lunchade. Sen styrde jag druvan mot rangsta för att plocka Angelica och sen vidare mot Haninge. Där väntade lite rea på lyckås. Hittade inte så värst mycket. Men lite täcken till turisarna fick vi med oss hem och det var ju faktiskt det viktigaste! Hittade också två par ridbyxor, ett par blåa och ett par vita. Så nu behöver jag iaf inte inhandla det på en stund! 
Slängde i oss lite lunch på Max för att sen åka och hämta angies bil. Tiden sprang verkligen ifrån oss. Men vi hade det supermysigt! 

Sen hem och fixa klart stallet som alltid tar en evighet när man är stressad. Plocka in hästar som gärna ville in. En lös häst som körde lite sprängstens-träning. Då bröt jag ihop. Fan var rörigt allt kan bli ibland. Men allt ordnade upp sig till slut och don Milano lyckades göra mig på bättre humör! Han var fin även idag. Även om jag inte alla rider lika bra utan timpan.. Men han är i Tranås och har lämnat mig med hans hundar över helgen. 

Nu har jag plockat lite hemma och nu väntar duschen. Sen blir det lite fredagsmys med min man. Imorgon blir en lååååååång dag i stallet! 

Tack för mig! 



Två lyxpass!

Har lyxat till det och tränat för Timo både igår och idag. Igår var planen att Timpa skulle få rida och göra lite byten. Men han bangade visst och det blev bara jag som red. Vi gjorde mycket skolor för att lossa honom ordentligt, vilket gjorde Milano lite upprörd. Men tillslut accepterade han det lite bättre. Tränade också på bytena såklart, fick rida lite svåra linjer och när jag istället koncentrerade mig på att rida bra vägar, ha honom mellan hand och skänkel och inte ta i nya innertygeln så kunde han ju helt plötsligt byta rent! Sedärja! Måste helt enkelt koncentrera mig på själva ridningen och inte byter. Lättare sagt än gjort, men det är helt enkelt bara till att öva!! 
I slutet skulle vi försöka trampa honom litegrann. Ingen blev mer förvånad än mig när timpan bad mig att hoppa av. Det är visst ett monster jag har. Så timpan fick ta honom från marken själv en stund för att jag sen skulle kunna hoppa upp och göra om. Vi fick helt enkelt bara göra så att jag endast satt där och Timo gjorde jobbet. Så nu kommer det bli rätt mycket fokus på dethär en stund framöver. 

Idag gjorde jag det bästa passet på länge. Eller kanske någonsin på Milano. Äntligen satt slutan åt vänster, vilket har varit den svåraste. Jag har aldrig känt något liknande, så jävla häftig känsla och äntligen förstod jag vad jag letar efter! 
I galoppen fick jag träna på att samla ordentligt. Och när jag red ordentligt och hade en plan och var kvick i mina hjälper kunde han ju helt plötsligt nästan galoppera på stället. Sedärja! Samma sak i traven med tänk på passage i samlingen. Det bara flöt på lixom och om ökningarna blev bra där emellan! Jag tror jag dör, så jäkla fin häst jag har. 

Nu kommer fokus få ligga mycket på att jobba mer på skolorna samt mycket tempoväxlingar i både trav och galopp. Inte bara träna ökningar diagonalt och längre linjer. Utan typ tre steg fram, tre steg samling. Och vet ni hur fort tre steg tar slut? Jag är inte riktigt så snabb än, men om jag kämpar på hoppas jag att jag kan bli det! 

Finaste älskade Don Milano!



Blöt onsdag

Fy fan för hösten. Allt blir så mycket jobbigare den här årstiden. Grått, blött och tråkigt. När stallet var klart så gick vi bort till ridhuset med varsin ponny. Jag blev tilldelad prescott och Angie tog Nils. Prescott är en fin ponny med jättefina kvaliteer men just nu är han mer en väldigt oslipad diamant. Han är ju bara 6 år och inte helt hundra än. Trycker gärna ut bogarna åt alla håll och kanter, får inte ett riktigt ärligt stöd i handen och har inte riktigt hittat en bra takt i galoppen. Men som sagt, kvalitéerna finns där och han kommer bli riktigt fin när alla bitar faller på plats! Så idag blev det mycket jobb med att få honom mellan mina hjälper och att få honom att spåra ordentligt. Svårt tycker prescott, men mkt bra träning! 

Sen tog vi en alldeles för lång lunch, med lyxfika. Men ibland får man faktiskt göra sånt och framförallt när det regnar ute!!

När vi fikat klart tog vi med oss chivas och Ivana på tur. Ivana kändes ok, satte på gramanen för att se om jag hade lite mer kontroll att kunna stanna henne ordentligt! Hon ska agera ledarhäst på lördag, så jag måste känna att jag har 100% koll på henne! Men som sagts det kändes ok och framförallt i galoppen. Skönt! Chivas var lite pigg, han har fått en lite längre vila efter sommaren och det har satt sina spår. Så en liten resa bjöd han på, men det blev ingen tårta. Skönt för Angie, mindre skönt för mig! 




Ett halvår utan min ängel.

Jag har slutat titta efter dig i boxen. Jag har överlevt första sommaren utan dig. Jag har slutat att säga Kråka & Bettan och förstått att det är Maggie som går i hagen istället för dig. Jag har plockat undan dina grejer. Och jag har förstått att livet går vidare. Saknaden gör inte lika ont längre.
Men det har inte gått en enda dag utan att jag tänker på dig. Minst en gång om dagen finns du med mig. Jag minns allt roligt vi gjort tillsammans. Du är den hästen som har satt störst hovavtryck i mitt hjärta. Helt utan tvekan.
Du gav mig en resa jag aldrig kommer att glömma. En resa som har kostat så mycket tårar och besvikelse, men minst lika mycket glädje. 

Ett halvt år och två dagar har gått nu. Jag kommer alltid att minnas det första och sista mötet med dig min fina prinsessa. Jag saknar dig! 




Mer sant än såhär blir det inte!




Lyckan av att få jobba med sin bästa vän.

Det var många som var tveksamma. Det var många som sa till oss att vara försiktiga. Att det kunde förstöra allt. Att det skulle bli tufft och svårt. 
Men vi bevisade motsatsen. Jag har turen att jobba med min bästa vän. Vi har träffats minst 4 gånger i veckan och pratat i telefonen minst en gång om dagen i över ett halvår.  Och gissa vad, vi har inte tröttnat på varandra! 

Vi tänker likadant, vi har samma mål och samma drömmar. Vi jobbar för samma sak och i många lägen behöver vi inte ens prata med varandra för att veta vad vi tänker. Eller hur vi ska lösa olika situationer.

Det är fint att få dela sitt liv med sin bästa vän. Vi har nu fått fyra dagar i veckan tillsammans mot kanske max två promenader i veckan som vi hade innan. Det känns lyxigt. 

Jag önskar att vi får uppfylla våra drömmar tillsammans! 




Äntligen!

Som jag har nämt förut så har jag och Milano en svacka. Man skulle kunna säga att vi grävt den djupaste grop du någonsin kan tänka sig. Så att man inte ens kan se en liten gnista ljus. Verkligen dåligt. 
Men idag kändes det helt plötsligt som att vi kommit upp ur gropen och gillar det vi gör. Satte på kandaret, då jag måste tävla på det på söndag. Har ju helt skippat det sen början på augusti då han inte kändes så bra med det. Men idag kunde jag rida med små fina handrörelser. Och verkligen tänka på att sitta still med händerna och ha dom i rätt position. Han har ju lixom bara dragit mig ur sadeln hela tiden annars. Men idag kunde vi göra skolor, skänkelvikningar, ställa, böja helt utan protester! Allt det har varit kämpigt innan. framförallt att skifta mellan höger och vänster. Men idag kändes det knappt svårt! Så sjukt härlig känsla alltså. 
Red igenom msvB:4 och hade riktigt fint flyt och bäst av allt inte en enda protest. Och då red jag ändå verkligen. Annars har jag kanske på tur lyckats rida ett varv på fyrkantsspåret om jag åkt häst och om jag bett honom jobba så har protesten kommit direkt. 
Men idag var han avspänd, frustade och skummade som sjutton i munnen. Jag känner mig så glad!! 

Måste också berätta om tävlingen i lördags. Känner mig helt ok nöjd med dagen. Inte mer, men verkligen inte missnöjd. I MsvC blev han lite öppen i sin form och det kändes som att jag snuddade bristningsgränsen lite väl ofta. Men tyckte ändå att känslan var helt ok. Fick jättedåligt betalt. Tror hellre hon hade sett en Milano som sprang och bet sig i bringan faktiskt. Men förut har jag fått kritik för att han blivit lite för rund i formen och nu var det helt plötsligt tvärt om. Så nu är det bara att hitta mellanläget helt enkelt! 

I msvB tänkte jag på att stämma av lite mer och verkligen se till att han var mellan hand och skänkel. Äntligen fick jag bra betalt för en del av skolorna, vilket har varit vår svaga punkt, självklart ska dom bli bättre, men ändå skönt att allt slit gett lite resultat! Fick en hel del 7.5or och några 8or, så det var jätteroligt. Tyvärr så drog bytena ner lite. Jag kan ju verkligen inte rida byten! Så vi slutade på 66% och det känner jag mig jättenöjd med. Även om det hade varit roligt att få med sig en rosett hem såklart. 

Jag känner mig nöjd för att jag kunde rida två hela program utan större protester och med bra flyt. Att han accepterade att jag ställde lite krav inne på banan och att jag i andra klassen kände att min ridning var påväg åt rätt håll. 

Nu finns det bara en väg och det är framåt helt enkelt! 




Lite förvirrad.

Har ju haft en rätt loppig period med Milano sen typ mitten av sommaren. En jäkligt tuff och jobbig svacka faktiskt. Vissa dagar har det inte ens känts roligt att rida. Men jag har kämpat på och nu börjar det kännas lite bättre. Har provat att byta lite utrustning, men jag tycker nog inte att det blir så stor skillnad egentligen. Ibland är det svårt att veta vad dom vill. Då kroppen dessutom är genomkollad kan vi utesluta smärta. Så jag tror kort och gott att han är inne i en utvecklingsfas. 

Så nu håller jag tummarna för att min känsla är rätt och att min ridning tar oss i rätt riktning. Jag tror att jag har varit lite hackig i min plan dessutom. Jag har order från olika håll hur jag ska bemöta detta och nu äntligen tror jag att jag har hittat min väg och just nu känns det bra. 

Det finns inte bara en väg att nå sina mål. Men jag tror att det är viktigt att man hittar sin egna väg och vågar fullfölja den samtidigt som man hela tiden snappar upp nya idéer och förslag. 

Och även om jag får kämpa som en liten gris just nu vet jag att när vi går ur denhär svackan kommer vi vara starkare än någonsin. 




Inte riktigt min dag.

Hoppdag idag och flytet var inte riktigt på min sida. Malte satte ribban när vi lyckades trava över sex travbommar samt skena runt på ridbanan utan att bocka. Det var alltså den bästa hästen för mig under dagen, då förstår ni kvalitén på dagens hoppning. 

Amber gjorde Malte sällskap och skötte sig galant, Angelica var så sjukt glad efteråt. Hon kommer definitivt bli en stjärna! 

Prescott som jag förväntade mig bli lite taggad då han har tävlat en hel del tidigare visade sig vara hur lugn som helst. Nästan lite för cool om man säger så. Väckte honom lite och tillslut verkade han iaf tycka att det var lite roligt, men jag tyckte verkligen att det blev svårt!


Levin var mer vild än tam idag. Cirkushäst. Vi har tränat på jämfotagalopp, sken, inte kunna styra samt stå på bakbenen. Men tillslut tyckte jag att han gav med ganska bra och då blir han seg istället, bensinen bsra tar slut. Jag har aldrig varit med om en häst som går från överkänslig - pigg - hysterisk - överambitiös - galen - okänslig - seg - död på ca 30 minuter. Han är rätt knäpp den där! 

Milano satsade på att variera sig mellan galopp baklänges och sken. Allt eller inget. Härligt! Så det var mycket fokus på att få stark galopp utan att han drar. Här kommer ju verkligen våra svagheter fram. Så nu blir det hoppning en dag i veckan, det tror jag blir bra för honom! 


Angie har förutom amber ridit Nils, mersan och Maggie. Och som vanligt gjorde hon det så grymt som bara hon kan! 

Och juste, innan hoppningen drog igång fick Kenny springa på lina. Idag var han riktigt duktig och fick även springa över en upphöjd bom. Han kommer bli fin den där Kenny. Han ska bara käka upp sig ett par hundra kilo till samt lägga på sig ett par hundra kilo muskler. Han accepterar mycket bättre nu och har lite bättre framåtbjudning. Härligt! 


Som ni ser har det varit fullt ös. Nio hästar motionerade. Vi är grymma! 

Onsdag!

Jäkligt effektiv dag idag, även om både jag och Angie hade lite rörigt imorse, så vi kom igång lite sent. 
När vi hade mockat och fixat klart stallet så tog vi tag i ridningen. 
Levin och Nils - fick sig en runda i skogen. Levin var väldigt pigg och tyckte det var roligt att få komma ut. Då blir han dock lite överambitiös och blir lite hysterisk, men han var snäll och galoppen var förvånansvärt bra!

Ivana och silver - vi tjuvstartade hopptorsdagen och lät dom springa lite över bommar. Ivana skötte sig bra med tanke på hur lite hon blivit riden på banan. Travbommarna skött hon galant och vi kunde galoppera med en gnutta kontroll också, skönt! Nu ska lösgjorheten bli lite bättre så att hon jobbar genom kroppen ordentligt. Nu blir hon lite tung och markbunden. 

Malte och Maggie - gick som vanligt på rangen. Eller det är vanligt för Malte och hans sällskap får helt enkelt bara anpassa sig. Malte kändes lite mer avslappnad från början idag och började frusta nästan med en gång. Han behöver lite tid för att komma igång ordentligt i kroppen och gärna bara rulla på ordentligt i galopp, efter det blir han kanonfin, så idag kunde jag faktiskt koncentrera mig på lite mer seriös ridning. Härligt steg framåt! 

Prescott - Angelica red lektion och prescott fick öva på att verkligen använda sin kropp. Flytta rumpan hit och dit, små och stora volter samt en massa övergångar. Duktig Angie och duktig ponnyplutt! 

När A hade slutat så slängde jag ut lite hästar och gjorde hö och fixade lite i stallet innan insläpp. 

Tog även tag i kycklingen som fick springa på linan. Han har iaf blivit betydligt mycket smalare och nu passar den nya sadelgjorden bra på honom. Inte en enda bock bjöd han på. Skummade i munnen och frustade som sjutton redan från början. Lite pigg och busig i galoppen, men vad kan man begära av en treåring!? Han fick även trava över en upphöjd bom och han valde att visa att han är en dubbeltalang, jäklar vad han hoppade. Men tillslut kunde han trava över den iaf! 

Efter att middagen hamnat i magen så fick Milano sig ett pass i ridhuset. Idag kände jag att jag fick lite kläm på alla våra problem. Så nu måste jag bara lära mig att rida ordentligt med benen, allt blir ju lite bättre då. Hela tiden se till att han är mellan mina skänklar och att jag kan forma honom som jag vill hela tiden. Så det blev mycket skolor och sidvärts idag för att lossa hans lite stela kropp. Nej, jag säger som skorpan, jag ser ljuset!! Härligt att ta ett litet myrsteg framåt! 



The best christmas/birthday present ever!

Idag fick jag äntligen uppleva min jul/födelsedagspresent från min kära syster. I julklapp fick jag biljetter till ÄGD med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström. Och då vi var lite sena med att köpa biljetter kunde Hanna göra det enkelt för sig och hinna spetsa till det med att ge mig en middag också i födelsedagspresent.

Så det blev först middag på Mississippi Inn, vilket var sjukt gott och trevligt! 

Och sen alltså lite skratt på det. Eller lite och lite, dom är så sjukt roliga och duktiga, så jag skrattade typ hela tiden. 

Sjukt bra kväll med andra ord och faktiskt precis vad jag behövde! Tur att jag har världens bästa syrra som ger mig en gnutta av storstaden när det är dags för det. Men Gud så skönt det är att få komma hem till ön sen, krypa ner under täcket med hundarna i lilla huset på prärien. 




Tillbaka till rutinerna.

Efterlängtade höst. Eller jag vill egentligen ha sommar, men det är så fruktansvärt skönt att ha fått in alla hästar och kommit tillbaka i rutinerna. Nu ska jag bli duktig på att blogga igen. Har haft en rätt tuff period själv, men det känns som att livet börjar ordna upp sig nu. 

De senaste två veckorna har gått åt att få igång stallet som vanligt och att få igång de hästar som gått lite mindre under sommaren. De hästar som gått mycket har fått välförtjänt vila och de som behövt ta bort lite olater de lagt på sig under sommaren har fått slita med det. Tänkte faktiskt köra igenom hela högen så att det blir lite ordning på torpet och för att få koll på hur hästarna ligger till just nu. Alltid bra att ha vid senare utvärderingar! 

Mersan: gick ju sjukt mycket under sommaren och började mot slutet skaka oerhört mycket på huvudet och dra tyglarna ur händerna på barnen. Efter lite research på internet så kom vi fram till att det eventuellt kunde vara head-shaking. Så det blev att testa lite hur hon reagerade med fler flughuvor och när vi red osv. Kom fram till att skakningarna nog mest är olater iaf då det i stort sett slutade helt när vi satt på. Hon har jobbat på riktigt fint och jag kan ana min gamla tävlingsponny igen! 

Grenada och Benny: är just nu sista prio och går mest och chillar i hagen. När de andra hästarna ligger i fas kommer vi börja köra grenada ordentligt och ha med oss Benny som handhäst! 

Chivas: har just nu en välförtjänt vila efter en väldigt intensiv sommar!!

Kenny: har nu börjat linas efter en väldigt lång sommarvila. Tiden räckte ju inte till under sommaren och då det inte kändes värt att göra ett halvhjärtat försök till att hålla honom igång så fick han vila och försöka äta upp sig lite. Han är fortfarande smal och såklart väldigt omusklad, men nu påbörjar vi resan mot att bli turridningshäst på riktigt! Han har nu blivit linad två dagar och han accepterar bettet och inspänningarna mycket bättre och har förstått att han kan springa i en cirkel runt mig. Nästa vecka inleder vi ridningen igen! 

Maggie: har också fått vila en del efter sommaren men har nu ridits en del och hon verkar nöjd med livet som vanligt! 

Nils: han har fått damma av sina gamla dressyrskills och han verkar inte ha glömt så mycket alls faktiskt. Så himla fin ponny detdär! 

Prescott: han fick ju hoppa in i verksamheten från dag ett och har sen fått gå väldigt mycket med barnen under sommaren, vilket har inneburit att vi inte kunnat rida honom någonting. Så nu får vi påbörja hans vidareutbildning. Han är ju bara 6 år och när han kom till oss var han igångsatt efter en vila och alltså inte supermycket riden. Så nu ska vi jobba upp lite mer muskler och utveckla honom lite mer för han kommer bli en kanonponny! 

Amber: har nu börjat ridas riktigt ordentligt och hon är så jäkla bra! Hon går först och sist i skogen, hoppar stocken, går rätt ner i vattnet och står ut med att tussen springer runt hennes ben. Nu ska vi fortsätta utbilda henne så att hon förhoppningsvis kan skolas in i verksamheten under hösten!


Silver: har också haft lite vila men då han börjar bli lite till åren rids han nu minst 4 dagar i veckan för att hålla igång kroppen. Han är dock piggare än på länge och verkar glad och frisk, så det är jätteskönt! 

Levin: kämpar på som vanligt, han har blivit riktigt fin och galoppen har blivit så mycket bättre. Han är i stort sett helt inslussad i verksamheten nu och han funkar riktigt bra. Skönt att han accepterar det så bra, det förvånade oss alla lite faktiskt. Men han är fantastisk! 

Ivana: har hållits igång hela sommaren, men i stort sett bara ut i skogen, så nu ska vi verkligen ta tag i lite dressyr igen och få henne att inte leka ångvält när vi rider. Planen är att få igång henne ordentligt nu och att hon ska få ta levins plats som ledarhäst. Världens härligaste häst! 

Malte: då han bestämde sig för att försöka kasta av alla som satt på precis innan sommaren så fick även han en sommarvila pga tidsbrist. Så nu kör vi igång maktkampen igen och just nu leder jag med 3-0, men Malte visar tydligt att han inte tänker förlora utan att ge mig lite motstånd. Så nu gäller det verkligen bara att jag håller i min ledning och att han slutar upp med att flyga i luften så fort någonting blir lite jobbigt. Det kan nämligen bli lite väl vilt i turridningsledet då! Han är ju egentligen en superfin häst, så jag hoppas att jag lyckas få ordning på honom. Det vore roligt om han kunde få stanna kvar hos oss! 

Så nu är det fullt ös här igen men vi kan lägga upp dagarna lite mer efter vad som behövs. Till oktober drar vi även igång lite ridskola, kommer mer info om det! Dessutom har vi en del lediga boxplatser så om ni vet någon som är sugen på att stå i ett lugnt stall med allt man kan tänka behövas så finns det lite platser här! 

RSS 2.0