-

Igår bråkade vi i ca 90 minuter. Idag bråkade vi i ca 20 minuter. Ett liter framsteg, men ändå svårt att känna sig nöjd. Jag vet inte varför Milano väljer att vara så arg. Hans utbrott kommer lixom lite när som, finns egentligen inget logiskt bakom det. Utan det bara kommer. Han stannar, sliter upp huvudet, studsar, skenar, sparkar. Ja han gör det mesta och helst på samma gång. Och som sagt det kan komma precis när som. Och jag vet inte vad jag gör för fel! Väldigt frustrerande då jag såklart vet att desto argare jag blir desto sämre rider jag och då har Milano ännu fler anledningar att bli arg. Så svårt att inte bli irriterad när han beter sig som han gör, fast jag är fullt medveten om att när jag rider bra så kommer dessa problem försvinna. Så jag måste helt enkelt jobba på att vara lugn. Och idag tycker jag iaf att jag lyckades hyfsat bra. Man får helt enkelt hela tiden tänka på att vara mjuk i handen, alltid ha honom framme för skänkeln och stämma i handen utan att bli låst. Lossa och se till att han är mellan hand och skänkel hela hela tiden. Så ska jag försöka att jobba och helt enkelt hoppas på att tjurigheterna ger med sig. Och försöka se de små framstegen hela tiden och kanske sänka kraven lite på mig själv. Kommer ju aldrig lära mig något om jag aldrig tillåter mig själv att misslyckas! Cheeky har sprungit på lina både igår och idag. Planen är att våga sig upp på ryggen imorgon! Igår var han helt tokig och busade som sjutton. Men idag var han lugn som en filbunke, skönt!