-

Idag tappade jag motivationen helt. Det var mycket slit i stallet, då mycket har blivit halv-bra gjort.. Så jag fick ta i lite extra idag helt enkelt och vädret gjorde sitt till. Så jag och hundarna bestämde oss för att skita i resten av dagen, jag kände mig helt omotiverad...
Men sen åkte jag på möte på runsten och nu blev man taggad igen! Roligt att träffa alla glada människor och bara prata! Man är ju ganska ensam om dagarna annars lixom.. haha, så nu är motivationen på topp, hoppas den stannar där ett tag framöver!!

Idag tog jag det helt chill på förmiddagen, det var verkligen asskönt!
Sen blev det ridning och linda & mikalea hjälpte mig att göra iordning och så, så det gick lite snabbare.

Kråkan: Bråkade först uppe vid stallet när hon inte ville gå in och sen var hon hur nervös som helst inne i stallet, så det var bara att bita i det sura äpplet och göra iordning henne och gå bort till ridhuset. Hon skötte sig faktiskt bra idag. Började med att försöka hitta en lugn takt i skritt och strecha henne där, inte alltid så lätt då kråkan helst gör hopplasteg i en kvart när man hoppar upp.. Men vi fick till det tillslut, var noggran med att höger bog inte försvann utåt/innåt hela tiden. Sen travade vi och hon började trava helt utan protester (!), undra vem som blev mest förvånad!? Hon kändes faktiskt rätt fin och då tränade vi lite övergångar till skritt, ha henne rak och driva in i avsaktningen, det gick faktiskt bättre än jag trodde! Hon började ju med att sluta jobba och drog upp huvudet, men jag höll om och var konsekvent och då gick det mycket bättre!
Tog även galopp idag och även det gjorde hon utan större protester, mest buppar med rumpan, men mycket hellre det än sparkar! Och där försökte jag strecha henne mer, men det kändes lite som att det tog stopp, så det måste vi träna mer på! När galoppen kändes okej travade jag av och bara försökte få henne avslappnad och rund&låg i formen, vilket gick bra, då var kråkan lite trött och jag var ännu tröttare, så då gick vi hem.

Linus: Började i skritt att rida på fyrkanten istället för på volt, det tyckte han var jobbig. Jag hade på extratyglarna hela passet idag, då jag lyckades förlänga dom. I höger varv vill gärna rumpan gå innanför och han blir sur på mig när jag försöker styra in bogarna med yttertygel, men det är bara att vara på honom..
Idag kändes han lite stark, eller alltså mer lite hängig i handen. Kan ju bero på att han är lite trött, men han ville inte riktigt komma loss, som han har gjort de andra dagarna. Så det blev lite fyrkantstänk även i trav med övergångar, vilket inte kändes så jättebra faktiskt. Han blev seg och tung. Men det är nog bara kämpa på, han måste ju bygga upp sina muskler nu!
Gjorde lite galopp också, men det var ännu svårare, så när jag kände att det inte gav någonting fokade jag bara på traven istället.
I slutet tyckte jag ändå att det blev bättre, han blev mjukare i handen och han hade en fin form, nu ska han bara ha den även i övergångar också. Önskar att jag hade lite längre ben och lite större armmuskler bara..!

Bettan: Fick sig ett pass med endast martingal idag, kanske lite dumt, men jag chansade. Hon var fin i skritten, gjorde lite serpentiner och lite slutor på diagonalen så att hon var tvungen att börja använda baken redan från början. I trav så värmde jag upp henne i låg form och det kändes faktiskt ganska lätt, tills vi började med övergångarna, då åkte huvudet upp och hon blev spänd, så då fick jag helt enkelt gå på henne med spöt och hålla i.. Haha då blev Bettan argus!
Galoppen kändes mycket bättre idag, mer frammåt och bättre form, skönt! Så jag la fokuset på traven idag och att få igång bakbenen! Började med öppnor med övergångar och där fick jag verkligen kämpa, hon var lite sur&tvär och hade inte alls någon lust att använda bakbenen som jag ville.. Hon blev spänd i övergångarna, det var svårt att sitta och man tappar lixom kontrollen lite grann, men vi kämpade på och jag fick faktiskt till det ganska bra i slutet av övningen.
För att fortsätta i detta roliga moment med att jobba ordentligt gjorde jag skänkelvikningar och var noga med att hon flyttade exakt hela vägen över diagonalen, saktade av till skritt innan hörnet och red ut så långt jag kunde i hörnet för att sedan börja trava igen och på det igen åt andra hållet, det var svårt i början, men sen förstod hon nog att jag menade allvar och då började hon göra som jag ville.
Avslutade med lite lagom ökningar på långsidan, en ordentlig upptagning och ut riktigt ordentligt i hörnet. Jag fick vara på henne ordentligt med spöt i minskningen, men det gav faktiskt resultat!
Hon var kalasbra när jag travade av! Kul!!

Igår somnade jag innan jag ens visste ordet av, skulle bara krypa ner i sängen och mysa lite framför desperate housewives. Trodde jag det, vaknade klockan fem på morgonen och kom på att jag inte alls gjort det jag skulle göra på kvällen här hemma.. Men men, nu fick kroppen vila iaf!

Gårdagens ridning då
Bettan: Började med att vara nogrann i skritten, så att hon inte får smita redan där.. Var noga med spårning och formen, så att jag kunde strecha henne ordentligt! Hela uppvärmningen fick bestå av detta arbete, även i trav och galopp. Med henne gäller det ju att vara sjukt nogrann med strechingen, jag vet ingen annan häst som man måste vara lika exakt med, så det är svårt, för det är kanske inte alltid det roligaste arbetet direkt..
Sen tog vi tag i galoppen, kände redan i uppvärmningen att vi behöver jobba på den, den har blivit sämre igen, men då är traven bättre. Och i slutet på förra säsongen så var det helt tvärt om.. Så kanske ändå ett steg i rätt riktning? Vi jobbade på volt, att hon skulle galoppera framåt, men inte för snabbt, jag fick korta upp mina extratyglar rejält eftersom att hon blev lite väl hög i formen, ville få henne riktigt låg samtidigt som hon jobbade på frammåt, så lite diskussioner fick det helt enkelt bli! Men tillslut fick jag igenom henne i båda varven, då när hon blir låg orkar hon inte riktigt galoppera för mycket frammåt, men sprången blir så sjukt mycket bättre! Hon blev faktiskt bra i båda varven och summan av kardemumman är att hon faktiskt är bättre nu i vänster galopp än i höger, vilket också var tvärt om förut.. Så jag tror att vi är på rätt väg. Hon har byggt otroligt mycket muskler under vintern, vilket säkert är en anledning till att vi är inne i en lite "dålig" period. För så är hon alltid, först riktigt bra, sen katastrof och när vi väl tar oss över den så blir det mycket bättre!
I traven gjorde vi skänkelvikningar till att börja med. Jag fokuserade på min sits, som jag känner har blivit bättre igen! Och att hon verkligen ska jobba med bakbenen. Jag älskar att man verkligen känner skillnaden, det blir ett litet svävmoment och man kan se frambenen jobba på ordentligt från ryggen. Då får man verkligen ett kvitto på att det är bättre! Sen gjorde vi lite öppnor och även där mycket fokus på att jobba genom kroppen. Vi gjorde även dessa roliga övergångar i öppnan. Vilket var bra, för då kände jag verkligen att hon smet, framförallt i vänster varv. Så då fick vi kämpa lite med det också, tyckte att jag fick igenom det ganska bra, men måste verkligen fokusera på det nu ett tag framöver.
Sen tränade vi lite lagom ökningar, mest för att kunna utnyttja övergångarna även där och ja, dom var faktiskt sjukt bra om man får säga så. Hon spände inte upp sig, längde mycket på steget och blev inte stark, jag kunde samla upp henne ordentligt och det kändes riktigt bra. Jag kunde dessutom utan problem sitta precis som jag gjorde innan ökningen, vilket är ett bevis på att hon faktiskt jobbar genom ryggen i ökningen och inte bara drar iväg, vilket hon annars gör!
Travade av i låg form och kände mig nöjd över dagens pass!

Linus: Började med att sätta på extratyglarna, men bjässen är ju så stor, så dom var lite korta.. Så jag värmde upp i skritt och trav med dom innan jag tog av dom. Det gick faktiskt riktigt bra och jag kände att jag kom åt honom på ett annat sätt! Han blev mycket fin i handen och man känd att han jobbade genom ryggen. Han har en liten tendens till att ta fram huvudet och spänna halsen och bara gå när det blir jobbigt, vilket han inte hade möjlighet att göra här. Det gav faktiskt även resultat i att han blev bättre sen, men då ville ju jag såklart sätta lite mer press på honom och då blev det lite jobbigare för mig. Haha! Men han var bättre idag faktiskt, åtminstone i skritt och trav och man måste ju börja någonstans. Så vi slet på med övergångar, rakriktning och streching.
Även i galoppen blev det lite bättre idag, vi kunde galoppera kontrollerat ett varv på volten. Eller alltså han är inte svårt att kontrollera, men jag kunde rida varje språng på ett helt annat sätt än de andra dagarna.
Han är himla trevlig och rör sig jättefint, men som sagt han rör sig lite för mycket istället och då blir det svårt för den som sitter på. Det känns bra att han inte protesterar särskilt mycket, utan mest bara smiter undan, så man kan gå på honom och det är väldigt skönt när han har den storleken han har..
Jag är nöjd med dagens pass och det verkade även Linus vara, så vi ska kämpa på nu ordentligt fram till 1 februari, så man känner vad som finns i honom. Man får inte ligga på latsidan här inte!

Milano: Han är för underbar min lilla goseplutt! Värmde upp i låg form och det kändes riktigt bra i alla gångarter idag, galoppen är mycket lugnare och han kan strecha ut bättre nu. Han lär sig så snabbt!
Så vi tränade fattningar idag, vilket gick lite bättre. Men jag är fortfarande lite slarvig, blir arg på mig själv och då blir det bättre, men sen blir jag lite slarvig igen. Det är svårt för det känns som att han lurar mig lite grann, först känns han rak, sen i fattningen så blir han sne och fattar då fel galopp, så jag måste verkligen koncetrera mig ordentligt. Det jobbar vi på!
I traven tränade vi tio metersvolter och sen snett igenom lite ökning. Han tycker ju det är lite svårt då han gärna fattar galopp i stället, så vi tar det stegvis, en liten ökning och jag är nöjd. Tränar mest på att få till uppfånget sen efter så att han stärker sig i det. Han var riktigt fin här och det kändes riktigt bra, måste träna lite mer på att få till linjen ordentligt och att rida helt rakt, men det kommer att komma, han är ju inte så van lixom!
Han försökte bråka lite idag också, men jag var tillräckligt snabb för att hinna stoppa honom, det känns bra att jag hittar alla små knep för att förhindra att han ska tvärvända rakt in i väggen, då kommer han ju helt enkelt bli tvungen att lägga av lixom! Sen slår han sig ju lite fri emellanåt, eller alltså tar upp huvudet och springer ifrån mig, men då bara försöker jag fånga upp bakbenen och då blir det mycket bättre! Så jag försöker att ignorera problemen så mycket som möjligt och bara följa planen jag har på det jag gör, vilket faktiskt funkar bra. Jag går inte in i hans hyss och han måste lyssna på mig även när det blir jobbigt!

Nu ska jag upp till stallet i all snö och se vilka hästar man är sugen på idag då!

Idag blev det som vanligt nu för tiden en heldag i stallet!
Mockade först, sen red jag Linus.
Satte på martingalen idag, så att jag skulle få lite hjälp. Men han var faktiskt lite stark ändå. Haha lilla jag är ju då inte så jättestor jämfört med honom. Idag fokade jag på att ha honom rak. I höger varv vill han hemskt gärna gå med rumpan innanför.. Men det blev bättre och när han väl jobbar genom kroppen så blir han himla fin och jag kan strecha honom riktigt bra.
Gjorde samma sak i trav i uppvärmningen, bara hitta en bra takt (inte älga iväg!) och få honom rund och fin i formen. Han spänner upp lite emellanåt, framförallt när det blir jobbigt och då är det lite svårt att komma åt honom med en gång.
Sen gjorde vi övergångar, försöka hålla honom rak, få honom att bjuda in i skritten och om det gick strecha. Mot slutet blev det faktiskt mycket bättre, men han spjärnade emot lite i övergångarna i början och då blir det svårt. Men antagligen för att han inte riktigt har orken där.
Sen tog vi lite galopp, insåg att det bara är världelöst att galoppera runt runt då han blir lite taggad och kör gärnet istället. Så fattade galopp från skritt och efter ett par språng bröt jag av igen. Eller försökte bryta av till skritt, där bara tog han upp huvudet och saktade av till trav och efter flera meter kunde han tänka sig att sakta av till skritt. Så jag var lite hård mot honom och försökte åtminstone minska travstegen och det blev bättre mot slutet. Mycket kvar, men det blev bättre iaf.
Travad av i rund och låg form, strechade rätt mycket. Det gjorde han bra och frustade och hade sig! Han verkar rätt nöjd faktiskt!

Sen kom en tjej och provred för att bli medryttare. Vi tog med oss Cosmo och Zinni till ridhuset. När hon red den ena red jag den andra.

Zinni: Började med att jag nästan flög av. Haha, det var länge sen jag satt så löst! Han travade lugnt och fint, var mjuk i munnen och sen helt plötsligt bara drog han iväg i ett litet bock-rejs. Haha, jag var helt oförberedd! Men sen gick det bra. Tränade rakriktning och att han bjöd framåt utan att springa ifrån mig (vilket han lätt gör annars). Han var faktiskt fin, jag fick till honom bra i alla gångarter och han verkade nöjd han med. Så då bytte vi hästar!

Cosmo: Eftersom Agnes redan ridit en del så ville jag inte vara allt för hård med henne. Tränade rakriktning (för ovanlighetens skull!) i skritt och trav. Jag tyckte hon blev riktigt fin idag. Hon fick ju verkligen jobba på ordentligt då hon inte riktigt är van att använda sin kropp på detdär sättet. Strechade henne ordentligt och såg till att hon inte la huvudet på sned. Så jag är nojd med henne, hon är faktiskt himla rolig att rida när man hittar alla knappar. Det trodde jag aldrig att jag skulle säga när vi var och provred henne!!

Sist ut idag var Milano. Alltså jag är så tacksam över denhär vackra fina hästen! Han är så himla rolig att rida och trots lite motgångar och svårigheter känns det ändå helt rätt.
Vi började bara med RAKRIKTNING! och lite halter i skritt, han vill ju gärna bara tvärnita, vilket inte blir så bra. Så försökte rida ett steg i taget tills han skulle stanna och det gav resultat. Ska försöka göra detta lite varje dag, så att han lär sig! I trav red vi i låg form och gjorde lite övergångar och det gör han himla bra faktiskt! Idag satte jag lite press på bakbenen och duttade med spöt och han tar det bra!
I galoppen hittade vi en lugn takt och försökte bara få med yttersidan, han blir lite slirig annars med rumpan. Men det blev lite bättre.

Sen fick jag för mig att vi skulle träna program. Det är alltid bra att träna på att vara precis och att göra saker på utsatta punkter och inte bara när det känns bra. Vi började med att bara rida in på medellinjen och göra halt några gånger från varje håll. Och lite vingligt blev det ibland, men jag måste också koncentreara mig till 110% i de lägena. Sen la vi på lite från Lb:2, alltså ut och en tiometers volt - vända över ridbanan - tiometersvolt. Det gick över förväntningar, visst han är inte perfekt i formen, men det kommer att komma. Jag fokuserade mest på att han skulle göra det jag bad honom om, vilket han gjorde och ibland stretar han emot i formen, men blir bra i stort sett med en gång. Vi la även på snett igenom, mellantrav. Vilket han har lite svårt för, då han gärna tar lite galopp istället. Men vi tar det lite försiktigt och några steg blir ju riktigt bra!

Sen red vi igenom hela programmet en gång och det gick helt okej, som sagt orkar han inte riktigt hålla ihop hela programmet, men han gör det mesta som jag ber honom om. I vänster varv har han en förmåga att bli arg. Då nitar han, vänder sig mot väggen och tar huvudet över sargen och byter varv. Jättelätt att vända med yttertygel när man dessutom sitter fast i väggen typ... Men jag vann över honom tillslut, detta händer så fort han tycker att det blir lite jobbigt, så det är ändå på sätt och vis ett kvitto på att jag gör rätt.

Avslutade med att rida galoppdelen några gånger. Att han skulle fatta vid bokstaven och dessutom rätt! Och att han inte ska flyga iväg eller slira sig igenom volten. Är nöjd med galoppen vi fick fram och han får ju så underbar galopp då! Även mellangalopperna blev hyffsade, absolut inte tävlingsmässiga, jag vill mest öka lite för att sedan kunna träna på upptagningarna nu från början. Ökar jag för mycket kommer han aldrig att orka minska upp igen och jag vill börja med att stärka honom där. För öka det kommer han kunna göra sen ändå!

Trots att det blir lite surigheter så känner jag alltid att det går framåt och att vi får ut någonting av passet. Och varje gång jag vunnit en fajt blir han lite finare! Så det är bara positivt att han stretar emot lite grann, vi tog oss ändå igenom programmet och det var det absolut viktigaste för mig.
Han är fin, min häst, världens bästa faktiskt!

Igår så kom lilla Linus hem till oss, eller liten och liten, 1,78 cm i manken så är man kanske inte så liten. Men han var hur snäll som helst och verkade inte alls tycka livet var alldeles värdelöst här hemma.

Hann fixa klart stallet och ta hand lite om Linus på förmiddagen. Efter lunch så hade jag en lektion och sen var det dags att ta in tottosarna i ovädret..
Sen tog jag mig en tur på Linus. Gick bort till ridhuset och longerade lite först för att se hur kan rörde sig och hur han reagerade där inne. Han var lugn och snäll, men tog några glädjeskutt i galoppen! Sötis.
Sen hoppade jag upp och joggade honom lite, tog det ganska så lugnt och kände bara lite på honom. Han var trevlig, har dock fått lov att älga iväg lite grann och blir därför lite lång och stark. Men jag tror inte att det är några problem att få till, behövs en hjdundrandes massa övergångar bara..!

Det var allt jag hann med för sen skulle vi på middag hos mormor!!

Imorgon kommer det en ny häst hit. Han heter Aerland men kallas för Linus. Alldeles av slumpen så kommer han att få komma hit istället för att åka till sitt hem på Gotland. Vi kommer ha honom här på "prov" fram till 1 februari och sen så ska det skrivas nya papper på hur vi ska gå till väga. Planen är att vi ska ha honom på foder och hjälpa ägaren att sälja honom. Om vi nu inte vill ha honom själva helt enkelt!

Det är en 9 årig halvblodsvalack som är ca 178 cm hög. Han ska vara supersnäll och trevlig, så vi får se vad det är för en liten buse. Det ska bli spännande! Hoppas på att det känns bra, alltid roligt att få chansen att rida fina hästar!
Mer info imorgon när han har anlänt!

Vilket tråkigt väder det har varit idag.. Och världens sämsta dag har jag haft..! Har inte haft lust att göra någonting alls. Så fixad klart stallet innan lunch. Sen så gick jag hem och sov på lunchen. Sen fixade jag och patrik lampa i ridhuset och så.
Efter insläppet så red jag Kråkan. Idag kunde jag rida! Äntligen kom gamla vanliga kråkan tillbaka, lite svår, men så jäkla rolig! Vi tränade mycket övergångar idag och jag kunde driva henne fram genom avsaktningen, vilket resulterade i bättre form. Skönt att hon inte bara tryckte emot..! Frustade och fladdrade med öronen nästan med en gång i traven! Så idag vågade vi oss på lite galopp. Hon skötte sig bra, lite småsparkar och sådär innan hon kom igång, men sen blev hon fin. Tog bara några varv på volten åt båda håll eftersom hon inte är så mycket igång. Men det kändes riktigt skönt.
Inte ett dugg oren kändes hon heller, så hon kanske har jobbat igenom kroppen bra ändå! Kunde bli riktigt bra när vi travade av och då nöjde jag mig. Dels för att Matilda & Maggie skull gå från ridhuset och dels för att hon faktiskt var riktigt avslappnad. Skönt att det känns så stor skillnad redan och hoppas att det håller i sig!

Sen red jag Bettan också. Skrittade fram länge för jag pratade med underbara Angelica i telefonen, vi har lite svårt att hålla det kort..! Men hon var riktigt mjuk och följsam där. Även i trav var hon riktigt bra.
Jobbade mycket med galoppen idag. Det gick inte så värst bra. Hon ville inte galoppera framåt och inte alls igenom kroppen.. Så jag försökte först öka galoppen något och inte mesrida och struntade i formen, men då blir det pannkaka av alltihopa istället. Så byte taktik och började med formen och sen ökade, blev något bättre där, men långt ifrån bra. Men även dessa dagar är viktiga.. Men dock väldigt tråkiga.. Så jag försökte hålla henne rak, ha ett jämt stöd på båda tyglarna och tänka stora språng. Inte alls lätt på min häst.. Hon och Milano borde byta av lite egenskaper, då skulle det bli så mycket lättare!
Men sen var hon fin när jag travade av och då känns det ju som att det gjorde någon nytta iaf, det visar sig imorgon helt enkelt.

Angående vad som händer imorgon kommer ett inlägg lite senare, ska ta en dusch och kolla oth innan jag ska upp och natta, behöver lugna ner mig lite själv. Känner mig helt slut och är så otroligt trött på ojhälpsamma människor just nu. Vilket det verkar finnas gott om..
Nej vi hörs sen när jag förhoppningsvis är på lite bättre humör!

På fredag händer förhoppningsvis en rolig sak!
Men ni får vänta till imorgon, då jag vill att allt ska vara helt bestämt inann! :)

Idag har jag varit ledig och inte gjort ett jota. Sov länge, låg i sängen länge, fikade i affären, myste i sängen och sen åkte jag till solbacken och höll lektion.
Men jag tänkte skriva om gårdagens ridning, orkade inte det igår..

Cosmo: Red i ridhuset, hon har varit lite dum, så vi tog det rätt så lugnt, men ändå ställde jag lite krav. Började med att bara ha henne rak i skritt, struntade i form och allt sådant, bara hon gick rakt fram med huvudet rakt, hon vill gärna lägga huvudet på sniskan.
Sen tog vi trav och gjorde samma sak där, när hon väl kom igång kom formen på plats och då gjorde vi övergångar. Hon blir dålig i själva övergångsmomentet, men bra emellan. Gjorde många snabba övergångar så att hon kanske inte alltid hann bli bra, men var tvungen att vara rak och göra det jag ville, vilket faktiskt gav resultat. Hon blev fin och kunde strecha ut halsen riktigt bra. Jag blev förvånad, då jag hade väntat mig det värsta!
Tog lite galoppjobb i båda varven, hon har inte velat fatta höger galopp på länge. Så vi började i vänster, jag såg till att hon var rak och hon gjorde en bra fattning, sen blir hon lite snabb i galoppen, säkert för att hon inte orkar. Så stod i lätt sits och bara försökte hitta en bra rytm och då kommer formen på plats så fort hon blir rak. Gjorde lite volter och lite fyrkantsspår och sen bytte jag varv. Och när hon var helt rak och inte fuskade fattade hon rätt galopp med en gång utan problem. Kanske inte lika bra som i andra varvet, men hon har verkligen protesterat förut! Så det kändes skönt. Där blir hon väldigt springig och jobbig. Men fokade på takten här med, försökte lägga lite volter och få med yttersidan, men det tycker hon är jobbigt, så formen var inte den bästa. Men det gjorde absolut ingenting. Bara hon galopperade rätt galopp och det gjorde hon ju. Kunde fatta rätt flera gånger också, då hon bröt av när det blev för jobbigt. Ville inte vara för hård mot henne, då det är skönt att ha henne på sin sida, annars blir hon överjävlig!
Nej men hon var duktig idag, så lite mer träning så kommer det nog bli bra!

Bettan: Red fram ordentligt i trav och strechade henne mycket. Sen gjorde vi samma sak i galopp. Fyrkant och volter och bara strecha, strecha, strecha. Det gjorde henne gott!
Hon blev riktigt fin och därför tränade vi mycket trav idag, det är så jädrans svårt att få igenom henne där när hon är spänd. Hon gjorde riktigt bra öppnor idag, och ännu bättre skänkelvikningar! Det kändes riktigt skönt. Det lite dumma är att jag hela tiden måste påminna henne om den bra traven med en dutt med spöet. Men antagligen är det bara för att hon inte orkar hela tiden. Det kommer nog lösa sig av sig själv desto starkare hon blir! Gjorde även lite mindre ökningar och upptagningar idag, vill inte att hon bara ska dra iväg, bara ta större steg och det tycker hon är svårt. Så fokuserade bara på att få lite längre steglängd och inte alls tänka ökad trav! Och oj vad hon kunde trava då!
Tog bara lite galopparbete på volt med lite minskningar och övergångar. Det gick bra faktiskt!

Imorgon blir det ridning igen, kände bara att jag var tvungen att ha en hästfri dag när jag äntligen var ledig. Det var verkligen skönt, men längtar redan till imorgon!

Kom hem från stallet för en stund sen! Eller jag hade varit hemma en gång innan och ätit, men det räknas inte.

Jag började med Bettan idag. Vi började i skritten med att rida på sex serpentiner och bara hitta ett jämnt stöd och strecha. När det gick bra tog vi trav på fyra serpentiner och när jag hittade ett jämt stöd där la jag till övergångar till skritt över medellinjen. Jag gillar den övningen då den aldrig tar slut och man måste hela tiden se till att hästen är mellan hand och skänkel samt framme för hjälpen.
I galoppen red vi på volt och hade fokus på form, det blev lite struttiga språng, men så fick det vara, det viktigaste var att hon strechade ordentligt, vilket hon gjorde!
Sen tränade vi på skänkelvikningar och öppnor i trav. Och oj vad mycket bättre det gick idag. Jag kunde sitta (hade finridstövlarna på mig!) och hon surade inte alls lika mycket som igår. Så när vi hade gjort ett par bra åt båda håll fick det räcka så i trav.
I galoppen red jag på tre serpentiner med förvänd galopp. Hon började streta emot emellanåt och så fort hon gjorde det gjorde jag lugnt halt och strechade, sen ny galopp igen. Det gick faktiskt riktigt bra. Fick ju träna på att få ordentliga språng överallt, ha henne mellan hand och skänkel, på halter från galopp och på fattningar. Vilket resulterade i en mycket fin häst! Avslutade med att rida på en stor ått-volt, men ibland stanna åt ett håll. Oftast i den förvända.. Så hon verkligen blev rak och kunde lossa. Varierade ställningen en del så att hon kunde blir ännu mer loss, vilket gick bra. Så fort hon spände upp saktade jag av till skritt.
Tränade på att våga slappna av mer i armarna och varje gång blir jag lika förvånad över att det går bättre.. Att man aldrig lär sig...
Är mycket nöjd efter dagens pass!

Sen var det Kråkans tur. Jag var beredd på att dö, med tanke på hur hon var igår. Men det gick faktiskt över förväntan. Skrittade fram ordentligt, hittade ett jämt stöd och såg till att hon blev rak. Vilket denna häst har väldigt svårt för, hon gillar att vicka på rumpan! När vi äntligen hittade rätt känsla och kråkan började frusta gav vi oss på traven, som var riktigt dålig till att börja med. Hade lite samma tänk som med Bettan att så fort hon spände emot och inte släppte så saktade jag av till skritt och såg till att hon blev bra där igen.
Inte så mycket sparkar, men dom var på gång, bara det att jag hann parera idag. Det kändes skönt att hon faktiskt blev avslappnad. Då kan man lixom använda skänkeln (eller ja, spännda den åtminstone), annars sparkar hon bara så fort man råkar komma åt henne.. Men som sagt, hon blev bra tillslut och när hon viftade med öronen och frustade åt båda håll gav vi upp. Så nu känns det lite bättre att rida igen, får se hur känslan är imorgon. Det är det som är så spännande med kråkan, man vet aldrig hur det kommer sluta!

Sist ut var Milano. Han var pigg till att börja med och jag var inte alls beredd på det. Men han skötte sig utmärkt ändå. Vi började med rakriktning både på volt och rakt spår både i skritt och trav, med lite övergångar. Det gick ganska bra ändå, lite svårt bara att hålla honom rak precis hela tiden.. I galoppen började vi på volt och bara försöka hitta lugna och inte alltför stora galoppsprång, det gick bra ibland och ibland drog han iväg..
Sen tränade vi halter, han har en förmåga att tvärnita in i halten. Inte bra alls med andra ord. Så vi gjorde processen lång och minskade ett steg i taget för att sedan göra halt. Det gick bra, tillslut! Då gjorde vi från trav och det var ju lite svårare igen! Försökte rida rakt, hålla igång baken och samtidigt stanna på en häst som inte alls förstår vad jag ville. Men tillslut blev det bättre. Då gick vi över till tempoväxlingarna och rida några steg fram och några steg tillbaka på trekvartslinjen. Det gick mycket bättre idag! Det känns som att han börjar förstå hur han ska länga på steget, förut fattade han ju bara galopp. Hann göra flera stycken små övergångar på långsidan, vilket också har varit svårt, allt har tagit så lång tid. Men nu är det bara när han tar ut halsen och spänner den allt vad han har som det blir svårt. Annars gjorde han det galant!
Avslutade passet med galopp på volt, mycket streching och mycket fattningar. Dethär gick över förväntan. Lugn fin galopp och inte för höga språng, han vill ju gärna galoppera uppåt. Men nu tog han lite mindre språng och strechade riktigt bra, men då blev det ju jobbigt! fattningarna blev mycket bättre när han var så himla avslappnad. Duktig liten hästis!

Jag ska sova nu och kan än en gång konstatera att jag har världens bästa hästar!

Nu kom jag och Arthur hem från veterinären och lite ärenden i nynäshamn.
Det var en vårta arthur hade i örat och den ska tydligen försvinna av sig självt. Skönt! Ska bara hålla rent och smörja med salva. Så nu hoppas vi att det försvinner!

Nu ska jag bege mig upp mot stallet, rida tre hästar och visa runt en tjej som eventuellt vill flytta hit. Roligt med nytt folk tycker jag!
Det kommer en uppdatering senare om hur allt har gått och om jag fortfarande lever..! Haha!

Så blev det denna dag helt enkelt. Morgonfodrade och gjorde klart stallet och sen gick jag hem en stund och chillade lite med Andreas och Hanna.
Gick upp och lunchfodrade och sen red jag Milano.
Han fick sig ett dressyrpass i ridhuset, vilket båda vi tyckte var jobbigt..! Vi tränade mest på rakriktning och övergångar. Att han ska vara rak i allt han gör samt bli lite kvickare på hjälperna. Det tycker han blir jobbigt och stretar emot. Men sen när det släpper blir han riktigt fin! Om man nu ska kunna rida in på medellinjen och hälsa på domaren är det ju såklart en fördel om han kan gå rakt.. Så det kommer vi kämpa mycket med, då jag tycker att det är väldigt viktigt! Tränade mycket trav-skritt-trav på trekvartslinjen och det gick kalasbra tillslut!
I galoppen tränade jag lite fattningar, vilket gick mycket bättre idag, bara jag är nogrann, vilket är lättare sagt än gjort. Sen även att han ska bli rak i själva galoppen och inte bara rusa iväg. Måste även strecha honom mer där, han knäcker av och blir alldeles för mycket bakom hand och kan då ta väldigt konstiga språng.. Men det blir mycket bättre såfort han blir rak.
Har börjar flytta lite undan skänkeln i skritt också, då blir han sur. Riktigt sur.. Då bara vänder han och går rakt in i väggen.. Men det löste vi faktiskt bra idag, han gör det jobbigare än vad jag kräver av honom också, så när han förstod vad vi skulle göra gick det galant!
Travade av honom på serpentiner och strechade honom riktigt mycket, duktig häst! Vi måste även där träna på att han blir rak över medellinjen, han vill nu lite väl gärna fortsätta i samma varv..

Sen var det Bettans tur, hon fick sig ett pass på kandaret då jag kände att jag kanske behövde lite extra hjälp i handen.. Hon har ju vilat en del, så man vet inte alls vad man borde vänta sig när man hoppar upp.. Hon var väldigt stum i vänsterhanden (vilket hon har problem med), men det blir ju mycket bättre om jag bara slappnar av, håller stöder och rider med benen. Varför ska det vara så svårt!?
Hade mina mulle-stövlar på mig och dom kan jag inte sitta i, det bara går inte, inte på Bettan! Så jag red utan stigbyglar större delen av passet.
Tränade rakriktning, övergångar och lite öppnor. Hon ville inte riktigt bli jämn i sidorna, då drar hon mest iväg och knäpper av nacken och sänker ryggen, vilket innebär att det blir ännu mer omöljigt att sitta, men nu var jag ju tvungen!
Fick till några bra övergångar och några lagom stora ökningar för att också kunna minska upp igen!
I galoppen tränade vi på att få jämna språng och att ha samma stöd i handen hela tiden. Det gick faktiskt ganska bra, men lite svårare idag i höger varv, då yttersidan var så stum. Så sen tränade jag övergångar skritt-galopp-skritt, där jag försökte att inte alls störa henne i munnen, vilket gav resultat! Jag nöjde mig där, då var Bettan svettig och trött, så då travade vi av.
Imorgon åker riktiga stövlarna på och extratygeln, så ska vi strecha henne en hel del!

Nu på kvällen har jag tömkört Kråkan och ja, det var en upplevelse i sig.. Vad ska man säga!? Jo, att jag är evigt tacksam att mina hästar inte är som hon, och att jag endast har att göra med denhär hästen i 20 dagar..! Försöka tömköra rakt, hur gör man det på en häst som bara kan svänga!? Och som dessutom sparkar när tömmarna hamnar lite på rumpan!?
Det slutade med att jag var tvungen att släppa henne två gånger, då hon sparkade så hysteriskt så att hon trasslade in sig lite i linorna..
Men i slutet så tyckte jag att det blev bättre, vi kunde följa långsidorna och hon gick nästan där jag ville..
Men här ser man varför det blir så svårt när man rider. Så fort hästen blir rak så stannar hon och vill inte gå fram genom kroppen. Det är jobbigt tycker Kråkan och då blir Kråkan sur! Så vi tränade mest skritt rakt fram och verkligen rakrikta.
Som sagt så gick det bättre mot slutet och då fick jag lov att vara nöjd. Då var lixom Kråkan svettig och trött!

Nu ska jag krypa ner i sängen, imorgon ska jag och Arthe till farbror veterinären.
Sov gott!

Idag så hade jag utsläppet, sen fixade jag klart stallet och allt sådant, sen var det en lektion och sen kom bästaste madiz! Vi körde ut hö och lunchfodrade, tur att man har en sån snäll bästis som hjälper till!
Sen drog vi till lantmännen och inhandlade liniment för alla mina pengar. Haha nej inte riktigt faktiskt, men två stora flaskor fick det bli. Sen även lite hovolja och foderskopor.
Sen hämtade vi upp hanna i nynäs, handlade fika på seven eleven och bara myste i värmen i bilen. För usch vad kallt det varit idag!!
Jag kände inte alls för att rida efter insläppet, så jag tog en snyggkväll för hästarna istället. Ryktade ordentligt, masserade, fixade svans och hovar. Milano och Kråkan fick även bli lite friserade, då de båda såg ut som "hej-kom-och-hjälp-mig"! Men nu blev det iaf lite bättre måste jag säga.
Hästarna såg ändå rätt nöjda ut när jag gick därifrån, kanske skönt att ta det lite lugnt också, jag menar, sådan matte sådan häst. Eller!?

Nu ska det bli myskväll med hanna och andreas!

Nu så finns alla hästar med här på bloggen, så nu kan man läsa lite om dom iaf, då vet ni ju vad jag babblar om hela tiden..

Mamma och pappa är ju iaf i Thailand, dom små lyckostarna. Själv fryser man ju arslet av sig här hemma.. Igår var iaf massören ute och kände igenom både Milano och Kråkan.
Med milano kändes det jätteskönt att han kom ut nu, när han är fem år och vi har alla möjligheter att rätta till allt "dumt" och innan tävlingarna drar igång nu. Han jobbar olika i sidorna, strechar och tänjer mycket mer i höger. Därav blir han inte rak på något vis.. Självklart har jag kännt detta när jag ridit, men nu fick ju musklerna sig en rejäl omgång!

Kråkan kan man säga är indelad i tre hästar. Huvud och fram till bogen, från bogen fram till mitten på ryggen och sen andra delen på ryggen och rumpan. Konstigt att det blir svårt att rida!? Haha! Hon jobbar med för stora rörelser bak, vilket gör att hon blir stel och därav dessa kosparkar.. Dessutom går rörelsen bara fram till mitten av ryggen och alltså på sidan av henne istället för genom ryggen och därför har hon fått en dum muskel på båda sidorna av magen. Vilket hon haft länge, så nu är det bara hoppas att det går att rätta till. Han trodde att det var därför hon varit oren och med rätt ridning tror han att det kommer bli mycket bättre!

Så idag fick dessa hästar sig varsit pass, hade gärna ridit Bettan också, men hade lektion och nio boxar att mocka och fixa åt, så hon fick vila idag.
Jag förväntade mig en vild och galen Milano, då han sprang runt på stallgången och hade myror i brallan. Men han skötte sig kalas. Jag kände nog kanske inte den största skillnaden idag, han var bättre på vissa sätt och sämre på vissa.
Jag tyckte han blev lite vingligare idag, men det är ju kanske inte konstigt nu när han blev lite mer loss och måste hitta rätt balans. Tränade mycket på att få honom rak, även på volt. Var noga med spårningen och gjorde mycket övergångar. Det tyckte han var jobbigt..
I galoppen red vi mest på trekvartslinjen och oj så han rejsade på! Men han är så mysig i galoppen så det gör inget! Det blir ju såklart lite svårt att vara rak om man ska busa, så det fick vi jobba på idag.
Sen provade vi lite skänkelvikning i skritt och oj så arg han blev! Han fattade ändå ganska bra, men när jag höll i och gick på så blev det ju jobbigt. Då placerade sig busfröt i hörnet och tryckte in mitt ben i väggen och vägrade flytta på sig.. Då måste jag erkänna att det är svårt att svänga med ytter och hästen inte lyssnar. Man hamnar i väggen i vilket fall som helst.. Men sen blev det bättre och vi travade av då med en gång så han inte skulle tröttna igen. Får jobba lite på det varje dag helt enkelt.

Sen Kråkan då. Ja att tanten på 15 år orkar hålla på som hon gör. Det blev att muta med socker så hon står still när man hoppar upp och sen körde vi något slags travrejs med huvudet rakt upp i luften och konstig takt i något varv. Det blev ingen framskrittning mer än till ridhuset. Det är bättre att låta hene springa i det läget.. Men hon blev faktiskt riktigt fin en stund och jag tänkte för mig själv att det blir en baggis att sätta igång henne.
TJI fick jag, för helt plötsligt så stannade kråkan och där stod vi. Hur tar man sig framåt på en häst som sparkar så fort man lägger på benen och står fastväxt i marken!? Ja inte vet jag, man vågar ju inte heller bli allt för arg, för då åker man av.. Haha, det slutade med att kråkan sprang baklänges, nitade och stod still igen...
Jag har aldrig sett en häst vara så skicklig på att backa, hon springer verkligen rakt bak, som att spola tillbaka ett band.. Men tillslut så hoppade vi framåt i stället och då ville jag få henne bra, men så fort jag försökte rama in höger bog med att ta halvhalter på höger tygel, så stannade hon igen. Så tillslut nöjde jag mig med att gå fram lite, sen orkade jag inte mer. Jag har inte det bästa tålamodet och det är inte så bra att bli alltför arg. Nu har hon ju vilat jättelänge också, så det kan ju vara på grund av det hon är lite extra knäpp..!

Båda hästarna får ändå godkänt idag och jag ser faktiskt fram emot morgondagen, trots helgfodring..!

Milano är en halvblodsvalack född 2007.
Don Primero - Napoleon

Det här är hästen i mitt liv, mina drömmars häst och allt vad han nu kan vara. Vi bara klickar och vi förstår varandra. Milano är född här på gården och han kommer inte lämna i första taget faktiskt. Han är något sent tagen på grund av att det var lite mycket med tre hästar i gymnasiet.. Men nu är vi påväg i fullfart framåt.
Han är världens gosigaste häst, vilket jag uppskattar då mina damer mer gillar att äta.. Vi kan stå och mysa i evigheter!
Jag har ridit in honom själv och han är himla snäll, lär sig fort och är arbetsvillig. Jag får så bra känsla i magen varje gång jag rider denna underbara häst. Han ger mig så mycket feedback, både på bra och dåliga saker. Och jag känner att vi har en speciell kontakt, det kanske låter larvigt, men jag känner det. Vi har ändå lyckats komma hit där vi är idag på egen hand och endast för att vi vågat lita på varandra.

Målet med denna herre är såklart breeders och sen får vi helt enkelt se hur det går. Jag ska börja med att ta mig ut på tävlingsbanan. Haha, det kan ju vara en bra ide..
Nej men han är ju egentligen startklar LB, och nu ska vi börja LA rörelser, så fort Hubbe kommer tillbaka iaf! Och han lär sig ju så sjukt fort, så jag tror inte att det ska vara något problem. Och det är ju inte värre än att det inte går iår. Då får vi helt enkelt testa nästa år igen!
Men vi har stora mål för denna häst och jag är så glad att jag har Hubbe som tränare, för han kommer hjälpa oss till toppen. Han pushar mig precis på rätt sätt och han tror på mig, vilket är ett enormt stöd för mig.

Bettan är ett halvblodssto född 2001.
Tip Top - Bellini

Jag har nu haft Bettan i fyra år, oj så tiden går fort. Vi har kämpat oss igenom dessa fyra år och det är en helt ny Bettan vi ser idag. När hon kom till mig var hon otålig, spänd, busig och kunde inte alls galoppera.
Idag ser vi världens coolaste häst, som gör det jag ber om utan att bli ett dugg tråkig.
Det här är nog en av de svåraste hästarna jag ridit. Även om hon är superduper snäll så är hon en jäkel på att smita undan arbetet.. Det är nu sista året vi börjat hitta varandra ordentligt.
När jag köpte henne hade jag en liten förhoppning om att få det mesta serverat på silverfat och bättre resultat på tävlingar än med Mersan. Men tjiiii fick jag, helt tvärt om har det varit.
Vi har tagit oss från sämst, till dåligt, till okej, till bättre och nu till mycket bra. Det har varit jobbigt, och det har tagit på mitt självförtroende något enormt. Men jag vet innerst inne att det är bra, för det får mig att vilja kämpa ännu mer.

Vi var på internatskola hos Hubbe i 5 veckor i somras, då fick vi jobba om man säger så. Men gud så det gav resultat. Han är faktiskt såld på min häst och ingen har någonsin sagt det tidigare.. Han ser något riktigt bra i henne och han har rätt när han säger att man kan pressa henne och hon går igång lite, men så fort jag släpper tyglarna blir hon lugn som en filbunke. Och det är få förunnat att ha en sådan häst faktiskt.

Just nu tränar vi upp oss inför nästa säsong, där vi ska försöka rida en hel del MSV B, då vi precis kvalade upp oss innan jullovet. Men vi får se lite, jag tror att jag ska ta det lite lugnt och befästa allt i MSV C på tävling till att börja med. Jag måste bygga upp bådas självförtroende nu helt enkelt.

Vårat mål är att ta oss så långt det bara går, vilket vi helt enkelt får vänta att se var det blir. Vi tar en dag i taget och ser vad det räcker till.

Mersan är ett newforest sto född 1998.
Ballestero - Red Devil

Det här är min älskade, finaste, bästaste bäbis. Jag har haft henne sedan jag var 11 år, då var hon tre år och knappt hanterad. Hon var rädd för allt, verkligen allt! Hon hade världens längsta man och var allmänt nervig! Jhag kommer fortfarande ihåg den kalla novemberkvällen när den stora lastbilen från Gotland kom körande och man såg hennes skärrade ögon när hon skyndade sig nerför rampen. Jag blev kär helt enkelt!
Jag har alltså (med hjälp såklart!) ridit in detta lilla monster och lyckats utbilda henne upp till LA:P1 i dressyr. Första gången jag red på henne själv var jag lite busig och hoppade upp innan mamma kom ner till ridbanan, hon var ju så sjukt snäll på linan, hallå!?
Vi har kämpat och kämpat och kämpat oss igenom alla år, det har varit blod (kanske inte allt för mycket), svett (som bara den) och tårar (säkerligen alldeles för många!), men vi nådde dit vi ville.
Det här är ingen ponny som gett mig någonting gratis och inte har jag gett något gratis till henne heller för den delen. Jag menar, när man är elva år är man kanske inte riktigt redo att utbilda en ponny själv, men vi har hjälp varandra på vägen.
Hon har varit så otroligt snäll och underbar mot mig. Vi har byggt upp något som alltid kommer finnas i mitt hjärta. Hon har nu därför blivit gårdsinventarie och kommer förbli det resten av sitt liv. Det är nog inte många hästar som lyckas få det så pass bra ändå, födas på ett ställe och bo där till tre års ålder och sedan få bo där tills man dör!

Vi har haft mycket motgångar på tävling, vilket då kändes riktigt tråkigt, jag kan inte ens räkna hur många gånger jag var övertygad om att aldrig tävla igen. Men envis som man är var det bara att åka iväg (till min mamma STORA glädje..) vecka efter vecka ändå. Och när det äntligen började vända blev Mersan sjuk.. Hon fick en liten bakterie i tarmen som käkade upp musklerna, så då fick hon genomgå en ganska allvarlig operation..
Men envis som hon är kom hon tillbaka och till och med bättre än vad hon var innan. Sista säsongen gick faktiskt riktigt bra och vi slutade på topp. Jag kommer ihåg vår sista tävling så väl. Jag hade bestämt mig för att det var över, vi skulle gå in och göra en kanonritt och sen skulle jag helt enkelt gå vidare. Mitt under programmet höll jag på att stanna och börja grina, men det blev glädjetårar när jag var klar istället och jag var så oerhört stolt. Den dagen glömmer jag aldrig! Jag är faktiskt nöjd med mig själv, jag vet att jag såklart kunde komma lite längre med mersan, men hon har absolut inte tillräckligt med kvaliteer för att gå så långt. Jag tog oss till den nivån vi kunde komma till helt enkelt, jag fick ut mesta möjliga av denna underbara ponny och jag är så glad att jag får dela mitt liv med henne.

Hon är en perfekt läromästare, då man får sådana aha-upplevelser när hon blir bra. Hon är verkligen antingen jättedålig eller jättebra, så man känner när det blir rätt. Hon är så otroligt snäll och alla kan rida henne, även små barn helt själv, hon är verkligen underbarast i världen min vackra prinsessa!

Amber är en korsningsponny född 2009.
Jag köpte henne i mars 2011 och planen var att jag skulle börja inridningen efter sommaren. Men då hon inte växte så mycket som jag hoppades på får det vänta till våren helt enkelt. Vi har dock börjat träna med träns och sadel, vilket går kalasbra. Även lastning har vi tränat och hon är himla snäll faktiskt. Just nu njuter hon av livet och chillar med sin bästis Marsella, men dethär året ska vi ta tag i allt och se om det kan bli häst även utan henne. Det tror jag faktiskt då hon är himla lättlärd och tycker det är roligt att göra saker. Dessutom rör hon sig trevligt och jag tror att med rätt träning så kommer hon bli fin. Det återstår att se hur det lilla monstret utvecklas!

Kråkan är ett halvblodssto född 1997
Ravallo - Ceylon

Kråkan är mammas lilla bäbis och ja, mer bortskämd häst får man leta efter. Hon har bott hos oss sen hon var tre år gammal. Hon är en väldigt speciell individ och ser spöken överallt. Hon har mycket konstigheter för sig, men oj så hon kan vara fin. Bara hon vill!

Mamma har tävlat henne en del i dressyr, upp till LA:6. Och även jag har startat henne lite, när hon fick vara inhoppare för Bettan. Hon är riktigt trevlig när hon släpper loss och har jordens coolaste utstrålning.
Hon är en hejare på att hoppa också! Och faktiskt inte alls så tittig som man skulle kunna tro.. Hon är nog den enda stora häst (på ca175 cm) som kan galoppera över korta travbommar...

Hon gillar att bocka och sparka så fort det inte passar henne, men mamma säger att det också har sin charm. Jag vet inte riktigt om jag håller med. Men jag har väll egentligen inget val!? Nej hon är en underbar häst med rolig personlighet, men gud så hon kan vara dum mot mig. Med mamma sköter hon sig nästan alltid, åtminstone från marken och blir inte alls lika respektlös som hon är mot mig. Antagligen för att jag i hennes ögon fortfarande är 13 år och lika hög som hennes ben..

Kråkan och Bettan är bästisar och så fort dom inte är tillsammans blir Kråkan hysterisk. Är Bettan på tävling en dag, då står Kråkis vid grinden och väntar tills vi kommer hem igen.. En trogen vän helt enkelt och ja, det skulle fattas någonting här hemma om inte kråkan fanns, det är en sak som är säker!

Daimler är en halvblodsvalack född 2004
Lemon - Napoleon

Ja vad ska man säga om denna lilla filur. Eller lilla och lilla, jättehästen på ca 185 cm..
Han har bott här hos oss sen han var ett år gammal och blev då såklart bästis med Zinni, de är precis likadana i sitt sätt att vara och har alltid varit det. Coola, buffliga, lite jobbiga, men otroligt snälla.
Han är svår att rida, därför har mamma helt enkelt fått det ansvaret. Han är ganska så seg, men seg i allt, inte bara farten. Väldigt svårt att vara precis med honom. Men alltid snäll, förutom när han blir sur.. Då vet han hur man står still iaf..

Han älskar att vara ute och busa i skogen, framförallt med sin brosa milano, dom drar igång varandra om man säger så! Sen är han jätteduktig på att hoppa. Så det vore roligt om han kunde få lite mer tid till det. Men när varken jag eller mamma är så jätte intresserade av hoppning, så blir det som det blir.

Han är privathäst, men får i nödfall vara med i turridningen. Då till någon som har lite erfarenhet, då han är så himla stor!

Cosmo är ett halvblod född 1998.
Man skulle kunna säga att hon har glidit på en räkmacka genom livet och är något bortskämd.. Men hon är en väldigt mysig häst som är snäll mot allt och alla. Hon är väldigt sen i sin utbildning, då hon inte gjort särskilt mycket alls innan hon kom till oss. Hon kan grunderna, men inte mer. Vi håller på att befästa allt i grunden nu, för att sedan kunna ta henne vidare, men det krävs mycket jobb då det är påbörjat så pass sent.
Riktigt trevlig häst när hon väl jobbar och rör sig genom sin otroligt långa rygg..!
Superdupersnäll ute i skogen med såväl nybörjare som mer erfarna ryttare.

Maggie är en halvblod/ardennerkorsning född 1996.
Världens coolaste häst faktiskt. Hon är så himla skön med mycket egen vilja utan att bli dum. Men det är en liten utmaning varje gång man ska rida, vilket jag bara ser positivt!
Hon är lite åt det pigga hållet ända fram till att hon börjar jobba och då blir hon lite seg istället.. Haha.. Hon tycker det är jätteroligt att hoppa och gör det förvånansvärt bra faktiskt! Inte för att det blir så jätteseriöst med hon är riktigt rolig.
I dressyren kan hon om hon vill, man måste helt enkelt verkligen få igenom henne i kroppen och sen blir hon riktigt fin. Alltså en trevlig allroundhäst som de flesta kan rida.

Zinni är en newforest/halvblodskorsning född 2004.
Han är född här på gården och hans mamma är Marsella. Tanken från början var att han skulle bli min första stora häst när jag växt ur Mersan. Men då jag precis var "klar" med utbildningen av Mersan kände jag att jag ville ha en lite mer färdig häst. Så då såldes han till en liten ridskola på Åland.
Dessvärre passade han inte alls in där då han är alldeles för smart. Han utnyttjade situationen helt och hållet och stannade bara i hörnen, svängde som han ville och var allmänt busig med barnen. Så fort någon av ridlärarna hoppade upp gick det bra.. Haha, smart liten häst!
Så vi köpte tillbaka honom för något år sedan. Han passar perfekt in i vår verksamhet då han är väldigt stabil. Ute går han där han ska och gör det han ska och tycker det är jättekul.
Inne blir han något seg och säger man inte till honom på skarpen gör han absolut inte mer än nödvändigt.. Men de få gångerna man orkar få fram honom ordentligt släpper han faktist till riktigt bra.
Han är så otroligt lik sin mamma och det värmer i hjärtat faktiskt. Vi passar bra ihop och jag vet hur jag ska göra för att få honom att förstå vad jag vill!
Han är ju dock ingen dressyrhäst och jag känner mig nöjd med valet att jag sålde honom, men är ännu nöjdare nu när han fick komma hem igen och i en verksamhet som verkligen passar honom perfekt!

Nils är en tysk ridponny född 2001, han är maxad c.
En väldigt välutbildad och fin ponny som kan det mesta. Älskar att vara ute i skogen och mysa, men även att jobba.
Han är också ganska busig, men det finns väldig potensial i honom. Han är riktigt trevlig när man får honom på sin egen sida. Men han vet även hur han ska protestera..
Vi tömkör honom en hel del, då vi är lite stora för att rida varje dag. Men han har en medryttare som är här minst två dagar i veckan, som är lite mer rätt storlek.
Han är väldigt snygg och trevlig i all hantering, men han är lite lat så att säga. Så det gäller att vara väldigt bestämd, men samtidigt himla snäll så att han hela tiden tycker att det är roligt.
Verkligen en underbar liten filur som njuter av livet!

Delta är en d-ponny korsning född 2004.
Här har vi en bestämd dam med mycket egen vilja. Men så fort man får henne på sin sida är hon alldeles underbar! Då verkligen kämpar hon på. Hon är inte så mycket utbildad, men hon börjar komma upp i LA nivå nu. Hon verkligen ÄLSKAR att mysa i skogen, det är det bästa hon vet!
När hon kom till oss hade vi lite problem med vem som skulle bestämma, då Delta hemskt gärna ville vara boss och när vi sa till henne att det var vi som faktiskt bestämde blev hon lite tjurig.
Men nu har hon blivit en fantastisk individ och hon är riktigt rolig att jobba med då man ser framsteg varje dag!

Levin är en nordsvensk travare född 2000 och är nog min favvo av turisarna.
Han är ganska känslig och speciell, vilket gör honom rolig att rida, men det är i stort sett bara vi som rider honom, då han måste befästa alla grunder mycket mer och blir väldigt pigg i skogen. Han är en perfekt ledarhäst, då han går fram överallt och inte blir sur på hästar i rumpan, men han är busig. Han vill gärna ta lite bocksprång och då gäller det att hålla i sig.
I dagsläget tränar vi endast på raktiktning och att få med yttersidan, vilket han har oerhört svårt för. Han är verkligen en utmaning och behöver tålamod som inibomben. Han gör mest som han själv vill, då det är så han alltid fått göra innan och när man då ber honom göra någonting annat blir han sur. Men det tar sig, han blir bättre och bättre. Problemet är också att han stressar upp sig, blir som en symaskin både i benen och i hjärnan, vilket vi försöka jobba med hela tiden. Hitta en lagom takt helt enkelt.
Han är en oerhört social liten herre som älskar att bli ompysslad!

Jajamensan, som ni förstår så är dethär min nya blogg.
Jag börjar med att berätta lite om mig själv och alla våra hästar i stallet, så det blir en hel del inlägg om det nu till att börja med.

Arthur är född 16/7 2011. Han är en cockerpoo, en blandning mellan cockerspaniel och toypudel. Han flyttade till mig i September och har från dag ett varit min ögonsten. Jag har aldrig träffat en sötare hund faktiskt. Han är också så himla snäll och go. Han verkligen köper allt och är väldigt lugn. Han har inte bitit sönder en enda grej hemma och kan vara ensam.
Han har helt enkelt varit bästa valpen någonsin!
Kung Arthur älskar mat, ogillar regn och dåligt väder, tussen är hans största idol (allt som tussen gör, vill Arthe också göra!) och sover absolut bäst i sängen! Han är min bäbis och det kommer han vara länge nu, även om det kan vara lite jobbigt att alltid behöva gå upp och alltid ha ett ansvar så är jag otroligt tacksam att jag köpte denna lilla krabat!

Nu har jag startat en ny blogg, jag tänkte att jag skulle berätta lite mer om mig och mina hästar här i början, så ni har lite koll på vad jag babblar om varje dag.
Jag är en ganska glad tjej som bor på Torö, i lilla huset på prärien. Där bor jag tillsammans med min lilla vovve Arthur.
Jag gick ut gymnasiet 2011, då pluggade jag medieprogrammet med inriktning på rörlig bild. Vilket jag trivdes kalasbra med! Men hästarna har en lite större plats i mitt härta just nu. Så sen ett år tillbaka jobbar jag är på gården med min mamma och det trivs jag kalasbra med. Vi driver en mindre turridningsverksamhet och har lite lektioner m.m.
Året efter studenten var jag i Skövde och jobbade hos Jenny Karlsson i fyra månader. Hon har ett tillridnings- och försäljningsstall, där jag jobbade som häst- och barnflicka. Trivdes kalas, men det blev lite långt hem och det passade inte mig. Så då flyttade jag hem igen.

Min fritid spenderas vanligtvis i stallet eller med Andreas. Jag har ju då fyra egna hästar som jag kommer berätta mer om senare, men alltså tar dom upp ganska mycket tid om man säger så!

Jag önskar att jag kunde jobba med hästar hela mitt liv. Även om jag vet att det är svårt, så är det min dröm. Jag drömmer även om att komma någon stans med någon av mina hästar, jag är lite rädd att drömma för stort, men vi kämpar på och så får man se hur långt det räcker!

Jag är väldigt målinriktad och har höga krav på mig själv, vilket då ganska ofta ger mig skuldkänslor då jag inte uppfyller mina "krav". Sån har jag alltid varit när det gäller allt, men det är även det som driver mig i ridningen. Jag vill hela tiden bli bättre!