Jag kan sakna ihjäl mig!
Vissa kvällar fastnar jag framför bilden på Bettan i hallen. Nu kan jag titta på henne när som helst när jag sitter i soffan. Min älskade underbara häst. Jag saknar dig så det gör ont!
Föralltid&förevigt!
Nu börjar jag nog förstå att du är borta på riktigt, att jag aldrig mer kommer att få se dig. Aldrig mer känna den där lilla microsekunden av lycka när det kändes bra att rida. Aldrig mer pussa din oerhört mysiga mule. Du är det absolut finaste jag haft.
Du fattas mig.
Söndag
Tog en rejäl sovmorgon imorse, skönt med tanke på sommartiden! Pysslade lite hemma och käkade lunch på altanen, härligt!!
Upp till stallet för att mocka lite och sen ha en lektion med tre glada ridtjejer. Alltid lika kul och dom är så jäkla duktiga alltså!
Hade även lektion för Madde som red Milano. Han har börjat få lite mer kött på benen och började testa henne direkt.. Men inget som Madde inte klarar av och efter lite övertalning så var det inga problem! Kul att se Madde på en häst som ger hennes ridning rättvisa och jäkligt roligt att se sin häst under en annan ryttare! Jag vet inte vem som var nöjdast, men både häst, ryttare, mamma och ridlärare gick ifrån ridbanan med ett stort leende. Härligt! Mer sånt här tack!
Hann bara hem och fixa lite kaffe för att sen gå upp och pyssla lite i stallet och sen ha visning av delta. Superbra gick det och nu håller vi alla tummar vi har, för det skulle nog vara den perfekta familjen för delta!
Bra dag som ni hör och nu ska jag burra ner mig i soffan för att sen dejta kudden!
Jag gjorde det!
Så jävla töntigt, men jag känner mig så lycklig! 45 min tog det. Det var sken, stå på bakbenen, stå på bakbenen och vända, stå på bakbenen hoppa vända och sparka bakut i ett men jag bemästrade det, jag tog mig ner i vattnet och jag var inte rädd längre!
Även om jag flertalet gånger ville lägga mig ner på marken och grina!!
Timo var det bästa stödet jag kunde ha, lugnt men bestämt bara övertygade mig om att jag klarar det.
Just nu känner jag mig så sjukt stolt över mig själv. Jag såg bortom min lilla rädsla och tog kontroll över situationen. Det är tur att jag har don Milano att öva på, för det finns betydligt värre hästar än honom, men idag växte mitt självförtroende något enormt.
Du är bra Sara!
En vecka utan dig!
Ingenting känns som förut. Varje dag tror jag att du ligger ner i boxen som du brukar göra och precis när jag är påväg fram för att prata med dig inser jag att du inte alls är där. Jag saknar dig! Det är så otroligt tomt och jag hatar att inte höra ditt gnäggande längre.
Jag hoppas att morfar tar väl hand om dig i himlen, det är du värd. Vi ses snart!
Min torsdag.
Gårdagen var en bra dag!
Delta och silver sprang på ridbanan. Delta kändes riktigt bra! Hon bjöd fint och kom igenom kroppen bra och då bär hon verkligen upp sig på ett helt annat sätt.
Milano och Nils fick en sväng runt sandtaget, trava av sig och bara mysa i det fina vädret!
Samma blev det för krabban och Maggie. Krabban var pigg och väldigt duktig. Så roligt att han känner sig så säker i skogen nu. Han har ju alltid varit snäll, men nu tar han varje steg med självkänsla!
På kvällen passade jag på att ta igen lite tid med min man, mysigt!!
Onsdag
Vi var lite sega imorse då det var väldigt oinspirerande väder.. Så innan lunch hann vi endast med stallet och plocka undan hindrerna från gårdagen.
Efter insläpp tog jag stallets vackraste häst, alltså kråkan, och gick en promenad runt ören. Eller kråkan travade halva vägen och jag fick verkligen veta vad powerwalk innebär! Kråkan verkade mer än nöjd och skummade till och med i munnen.
Efter lunch var vi mer effektiva och hann rida först delta och Mulle och sen Ivana och Maggie ut. Alla hästar skötte sig kanon och det var skönt att kunna rida ut!
Hann även med krabban när Angelica slutat innan insläpp, han fick gå i ridhuset. Och idag var bästa passet någonsin. Han var väldigt pigg och jag la ifrån mig spöt direkt då det inte alls behövdes. Han fattade flera gånger galopp av sig själv när jag skålade ur lite med innerskänkeln och fångade upp på ytter. Ett mycket gott tecken på att han kan detdär nu!
I traven ställde jag lite mer krav på att han ska vara mellan hand och skänkel och spåra ordentligt, och då började han röra sig riktigt trevlig och bar upp sig själv bra.
I galoppen började jag med att rulla runt fyrkantsspåret i lätt sits och som han galopperade! Fattade direkt när jag bad honom i båda varven och galopperade genom hela kroppen direkt.
Satte mig sen ner och jobbade honom både på volt och fyrkant i galopp, idag tog han verkligen för sig! En gång blev han lite sur då jag sparkade till med benen för att han inte skulle bryta av och då blev krabban lite sur och sparkade mot skänkeln rakt in i väggen. Sen sparkade han inte mer.. Ibland är det så lägligt att dom råkar träffa väggen, då blir dom ju lite paffa!
Efter en liten paus tog vi tag i lite mer travjobb på serpentinbågar, då var krabban trött och soppan tog slut, men han accepterade att jag bad honom fortsätta och jobbade riktigt fint genom kroppen om än i lite segt tempo. Men inget konstigt med det, då han inte är riktigt van med att jobba på det sättet med kroppen som han gjorde idag! Kul med framsteg och krabban verkade nöjd!
Efter insläpp tog jag stallets vackraste häst, alltså kråkan, och gick en promenad runt ören. Eller kråkan travade halva vägen och jag fick verkligen veta vad powerwalk innebär! Kråkan verkade mer än nöjd och skummade till och med i munnen.
Hem och slänga i sig lite kaggsmet för att sen dra upp till stallet igen.
Red Milano tillsammans med mamma och brightman. Milano fick springa med kandaret och jobbade på bra. Det blev mycket tvära skänkelvikningar idag och det var jobbigt, men löste det väl.
I galopp gjorde vi sluta och skänkelvikning på volten och då var Milano redo att kräkas, men efter lite övertalning tog han det bra. Avslutade med ett byte åt varje håll och dom var riktigt bra.
Han är bra fin min lilla häst!!
Hoppedagen igår.
Åtta hästar skuttade och alla var som alltid på tisdagar pigga och glada! Jag och Angelica hade båda lite mindre ork igår och var ganska trötta, men det gick även det!
Vi hade på ena långsidan tre travbommar och ett kryss direkt efter det sen 5-7 galoppsprång till ett täcke. Det berodde såklart på vilken storlek på häst vi hade! På andra långsidan hade vi två oxrar med 6-8 språng emellan.
Delta och mersan var båda väldigt lyckliga över att få hoppa och löste uppgifterna bra!
Levin och Nils skötte sig bra. Levin tyckte det var svårt att travhoppa, men när jag hjälpte honom lite löste han det. Sjukt bra träning för honom och han löser ju alla situationer på sitt egna lilla sätt. Kungen av tralopp!! Nils var jättefin och det är så kul att se Angelica hoppa honom, dom har verkligen hittat varandra!
Milano och chivas var pigga. Chivas bjöd Angelica på någon bock av glädje och Milano har ju helt klart fattat grejen med hoppning. Kul!
Krabban och Maggie fick springa över lite bommar. Vi hade travbommarna och en upphöjd bom som hinder och sen en upphöjd bom i slutet.
Sen hade vi två puttekryss på andra långsidan. Krabban tyckte det var lite konstigt först, han var lite spänd idag. Det kan ju bero på att det rasade ett träd bakom oss på vägen till ridhuset.. Tur att krabban är en väldigt snäll liten häst! Men när han fått skritta över alla bommar så löste han uppgifterna väl. Tog allt i trav några gånger och han tog små skutt över de upphöjda bommarna och landade i galopp. Duktig häst! Så avslutade med att komma på kryssen i galopp och han gjorde det grymt bra! Så himla roligt att rida honom!!
Sen fick krabban lite hinderkalle träning och jag höjde upp lite till Maggie och Angelica fick avsluta med lite riktiga skutt. Lika duktig som alltid var hon!
Bra dag helt enkelt även om vi var lite väl trötta!!
Morgondagens stjärna.
Linade cheeky igår. Vågade till och med sätta på longergjorden i stallet efter att jag tränsat. Inga problem alls med le texirantjorden!!
Men att han är tre år går fasen inte att lista ut. Snygg häst detdär!
Han har inte gjort så mycket på senaste, men skötte sig galant. Han är snäll och lydig och verkar tycka att det är väldigt roligt att få göra något!
Måndag
En lite tung dag faktiskt.. Men antar att det kommer vara så ibland!
Ivana fick gå ut utan täcke efter ridningen och gissa om hon var lycklig!!
Vi var iaf rätt effektiva idag. 6 hästar motionerade och alla har gått i skogen.
Ivana och Levin - Ivana var pigg och stark. Ville inte alls jobba genom kroppen, och när jag bad henne vara rak spände hon ut halsen och sprang.. Men bankade på med högerskänkeln och höll i tyglarna och tillslut släppte det. Då är hon fin!! Levin var pigg och glad han med såklart!
Delta och Mulle - Jag vet inte vem som var gladast av att leka ponnyskenunge, men alla fyra var så sjukt nöjda efter turen. Även om vi busade på lite så skötte sig hästarna sjukt bra och var nöjda över att få se skogen!!
Krabban och Maggie - krabban var pigg idag, skötte sig galant och kunde galoppera riktigt bra idag, även om vi flög rakt in i Maggies stora rumpa i fattningen. Haha, sa jag att han var glad!? Men så skönt att kunna rida ut helt okomplicerat på en 4-åring och inte behöva vara ett dugg orolig för att han ska bli rädd eller dumma sig.
Nu har jag äntligen storhandlat lite och ska gå upp och lina cheeky. Millen får en välförtjänt vila idag!!
Idag tävlade vi för Bettan!
Debut msvB för lilla Milano. Och som han gjorde det! Jag log genom hela programmet. Så otroligt stolt över min häst och faktiskt mig själv också, det är ju bara jag som har tagit honom så här långt.
Idag kändes han framme för skänkeln och väldigt lydig. Det kunde såklart ha varit bättre, det kan det alltid. Men jag är så sjukt nöjd! 63,8% med en hård domare. Tvåan hade 65 någonting, så hon låg ju inte jättehögt direkt..
Milano satte allt förutom bytet till vänster, och han höll sig mellan hand och skänkel hela programmet! Sjukt härlig känsla.
Vi slutade på en 7e placering och jag är bara så himla glad! Världens bästa Don Milano!!
Säsongen 2014
Nu drar det snart igång. Härligt! Vi inleder med en MsvB:2, spännande. Mina mål för denna säsong är helt klart att bara starta msv klasser. En del MsvC och fler MsvB, jag vill helst kvala upp ytterligare, men går inte det i vår så gör det inget utan då tar vi det i höst.
Det känns lite nervöst, jag har ju inte asmycket erfarenhet i dom här klasserna, men jag känner att vi är redo. Förra året placerade vi ju oss i nästan allt vi startade, men i år är det dags att klättra ett steg till och då vet vi ju alla att det brukar gå lite sämre en stund. Så vi får helt enkelt se lite hur han tar MsvB klasserna nu. Men alla MsvC vill jag helst rida på minst 65%.
Jag är sjukt taggad för detta år, det ska bli väldigt roligt! Nu håller vi tummarna för att dompa känner likadant!!
Söndag
Ett stort hål i hjärtat idag. Det går inte att undvika att sakna Bettan. Även om jag har försökt att leva livet som vanligt idag. Känslorna svänger så galet. När jag andas in kan jag vara glad och när jag andas ut tränger tårarna fram. Konstig känsla i magen. Inget känns som vanligt. En del av mig saknas.
Det går inte att klaga på vädret iaf. Våren är här! Hängde i stallet i stort sett hela dagen. Hjälpte Angelica att ta emot lite kunder för att sen låta henne ha sin första egna lektion. Både ridlärare och elever kom tillbaka med ett stort leende på läpparna. Tur att jag har fått världens bästa kollega!!
Pysslade sen i stallet med lite tvätt och sådär. Sen blev det lite avstämning med Milano inför morgondagen. Han kändes fin!
Sen var det visning av delta. Slängde ut annonsen imorse och telefonen har gått varm sen dess. Härligt! Hoppas att skruttan hittar en familj där hon får möjlighet att utvecklas och ha ett underbart liv. Det förtjänar hon verkligen!
Putsade sen mina grejer och packade iordning lite inför morgondagen. Milano fick sig även ett bad.
Städade röda stugan med mamma, eller hon städade och jag lagade mat.. Skön fördelning..!
Åkte sen upp till stallet och skulle byta täcken på Milano. Och då kom allt över mig igen. Inget gnägg när jag kom in, en tom box, helt tyst i stallet. Kråkan stod och hängde och mina tårar började rinna. Gick in hos Milano och direkt la han sitt huvud i min famn och stod så ett bra tag. Älskade häst. Han vet hur man gör en glad! Vi stod och myste ett bra tag och sen bestämde jag mig för att fläta man och svans redan idag, då jag ska ha en lektion imorgon innan tävlingen.
Nu sitter jag i röda och ska skicka iväg lite bilder på framkallning och sen ska jag flytta hem igen. Skönt!
Den värsta dagen i mitt liv.
Fy fan säger jag bara. En så oerhört ledsam, tråkig, sorglig och värdelös dag. Det är det absolut värsta jag varit med om i hela mitt liv.
Nu är den snart slut. Tårarna forsar ner för mina kinder och jag hoppas att jag kan sova lite inatt.
Bettan hade en fin dag. Hon fick massor med extra mat imorse och fick gå själv ut till hagen. När stallet var gjort tog jag in prinsessan och borstade och pysslade med henne samtidigt som hon fick äta hur mycket havre och morötter som hon ville. Första gången på 6 år som hon inte behövde äta blöt mat. Gissa om hon var lycklig!?
Sen fick hon komma ut i hagen utan täcke i det fina vädret och där tog jag farväl av min fina häst. Jag orkade faktiskt inte vara med.
Så världens bästa Timo fick ta hand om Bettan när det var dags. Jag är så oerhört tacksam över att han orkade hjälpa mig med det, så skönt att inte behöva oroa sig för att något ska gå tokigt till.
Själv åkte jag till älskade Angelica och hängde med henne och Charlie, vi drog in till stan en sväng och bara myste. Tänkte på annat och försökte att inte tänka allt för mycket på det hemska. Tusen tack till dig min underbara vän för att du hjälpte mig genom denna dag. Vet inte alls vad jag hade gjort annars.
Nu har Gud fått sin allra finaste ängel och jag vet att Bettan har det bra och slipper ha ont. Men fan vad det gör ont i hjärtat. Det kommer vara så tomt i stallet nu, inga mer högljudda gnäggningar, inga fler barbackaturer i grimskaft till hagen, ingen mer Bettan. Just nu känns det som att hålet i mitt hjärta aldrig kommer att läka ihop. Jag kan inte förstå. Vill inte förstå. Hon var mitt allt. Den bästa hästen i världen. Min bästa vän. Vi ses i drömmarna inatt!
Farväl min älskade vän!
Nu har himlen fått en ny ängel. Vi ses i nästa liv älskling. Hälsa morfar. Jag saknar dig så det gör ont!
Vissa dagar är tyngre än andra!
Idag är det dags att ta farväl. Det känns förjävligt rent ut sagt. Usch! Även om jag vet att det är rätt beslut känns det idag inte ett dugg rätt. Det kommer bli en lång och jobbig dag. Jag kommer att sakna dig älskade vän!
Hjärta dig!
Tomorrow morning if you wake up and the sun does not appear,
I will be here.
Would you escape with me?
Just nu önskar jag att jag bara kunde försvinna, försvinna till en annan plats där allt jobbigt bara försvann. När tar tårarna slut? Jag orkar inte dethär. Jag vill inte.
Well I believe, I belong
Det är så svårt, hur tar man farväl av någon som man aldrig mer kommer att träffa. Hur tar man farväl när hjärnan hela tiden trycker bort det faktum att det snart är slut. Det går inte att ta på. Det är bara tungt och jobbigt.
Vi har gjort så mycket tillsammans. Vi har rest tillsammans, vi har flyttat tillsammans, vi har känt på motgång och framgång tillsammans. Jag trodde lixom aldrig att det skulle ta slut. Jag som aldrig ville ge upp.
Jag är så stolt över min fina underbara prinsessa. Hon har kämpat, betydligt mycket mer än många andra. Vi har tagit oss en bra bit påvägen med oddsen på helt fel sida. Tänk om du inte hade haft ont. Då hade det varit du och jag mot världen.
Min bästa kompis, jag kommer att sakna dig. Varje dag. Det finns ingen som du. Du är utan tvekan det absolut bästa som har hänt mig. Du har lärt mig allt. Jag vill inte förlora dig! Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte.
Well I believe, I belong
By the sweetness of your grace
We are star-crushed
We are golden
We are life
Hoppdag!
Veckans bästa dag! Så skönt för tillfället att ha fullt fokus på jobbet och släppa allt annat! Vi ställde upp samma övning som förra veckan och alla hästar briljerade verkligen.
Sjukt nöjd liten krabat!
Krabban och Mulle - krabban brydde sig inte ett smack om allt vi hade ställt upp. Sög tag i allt jag styrde mot och tyckte livet var sjukt roligt!! Ingen var gladare än jag, sjukt egentligen att det kan vara så roligt att "hoppa" en bana med travbommar och upphöjda bommar. Men som sagt, han tog för sig fint, landade i rätt galopp och var inte det minsta tveksam idag. Sjukt kul!
Mulle var gladare denna vecka och var riktigt fin bitvis. Så nästa vecka blir det nog lite mer hoppning för Mullegull!
Delta och Nils - delta var sjukt pigg, hoppade mjukt och fint och bockade en och annan gång. Hon är sjukt kul att hoppa. Hon är ärlig på hinder, orädd och lydig.
Angelica styrde runt Nils hur bra som helst även om han var lite mer tveksam till hindrerna idag. Men hans ryttare är grym och då vågade även Nils leverera!
Levin och Maggie - sjukt pigga och glada idag. Jag hittade mycket bättre rytm med Levin idag och kunde lugnt få honom att vänta lite och inte bara rusa. Han hoppar riktigt bra när piloten lyckas göra rätt också.
Även Margot skötte sig super och hon var lite piggare än sist. Inte ett enda hinder kommer hon fel på och allt ser så sjukt enkelt ut när Angelica rider!!
Milano och Chivas - Milano var lika pigg och glad som sist, men var lite mer lydig och väntade snällt när jag bad honom. Blev inte så många skutt då jag var så himla nöjd med allt han gjorde. Nu är det bara jag som inte ska ligga ner på hästens hals när den hoppar.. Dressyrryttare ni vet..!
Angelica red chivas för första gången och det gick sjukt bra måste jag säga. Hon är grym, chivas är grym, det kan inte bli annat än grymt!!
Som ni hör en sjukt bra dag! Nu drar jag upp och rider allbright, sen hem och kolla på rytttareliten för att sen åka tillbaka till stallet och pyssla med prinsessan och nattfodra djuren!
En jävligt tung och jobbig grej.
Jag kommer att behöva ta farväl av min allra bästa vän.
För ett par veckor sedan var vår fysioterapeut Helen ute och kollade igenom hästarna. Jag hade en plan på att hon skulle få kolla igenom Bettan men eftersom att hon har vilat från och till sen i augusti så har det inte riktigt känts värt det.
Då jag fick oerhört fina ord om hur Milano utvecklas från gång till gång och bygger bra muskler så var jag bara tvungen att berätta om Bettan, som oavsett hur mycket jag kämpar inte bygger upp sin rygg och alltid är spänd. Helen blev lite intresserad och ville bara känna igenom henne och se om vi kunde hitta en anledning till detta.
Och det gjorde vi. Antagligen är det någonting i eller runt strålbenet som gör att hon hela tiden har ont i sina framhovar. Bettan har väldigt raka ben och antagligen är det därför, och det skulle innebära att hon haft ont hela sitt liv. Det är därför hon inte vill slappna av, sänka sig i formen och inte har den bästa framåtbjudningen. Hon vill inte lägga vikt på frambenen.
Nu låter bettans liv jäkligt hårt. Men hon har haft ett bra liv. Hon har varit lycklig och fått så mycket kärlek som någon kan få. Om hon har haft kroniskt ont sen hon föddes så är det dessutom "normalt" för henne. Hon har ju ingen aning om hur det ska kännas. Hon har inte lidit hela sitt liv, då hade hon inte varit en så glad häst som hon faktiskt är.
Men med ens när jag fick höra dethär så bestämde jag mig. Jag gav upp. För Bettans skull. Jag vill inte att hon genomgår fler behandlingar utan resultat och nu har vi både tänder och hovar. Det går inte, det är inte rättvist för Bettan.
Men även om det är rätt beslut och det på sätt och vis är "skönt" att få en anledning till varför det aldrig känns riktigt bra att rida (det hade ju inte spelat någon roll vem som satt på, för Bettan är det omöjligt att komma till rätt arbete) så är det jäkligt tufft. Såklart, det hade varit konstigt annars!
Jag är också arg, arg på alla människor jag har tagit ut för att kolla bettans kropp. Som alla bara konstaterar att hon är spänd i ryggen. Ingen tänkte vidare. Ingen frågade sig varför, utan bara konstaterade faktum. Faktum som jag redan visste.
Snart sju år tillsammans. Sju år av lycka, frustration, kämpande, tårar och glädje. Sju år som har gett mig så mycket. Mer än någon annan häst skulle kunnat ge mig. Jag jag funnit min bästa vän. Jag har gett Bettan allt jag kan och jag ångrar ingenting. Livet är bra orättvist, vi skulle ju aldrig förlora.
Det finns inte så mycket att säga. Det är svårt. Min bästa vän ska dö. Hon ska försvinna ur mitt liv. Det är mitt beslut, men det är bara för hennes skull. Jag har nog aldrig varit såhär ledsen i hela mitt liv faktiskt. Varje kväll rinner tårarna. Det kommer bli tomt. Jag kommer att sakna henne varje dag. Min allra bästa vän, som har format mig till den jag är. Jag kommer aldrig att glömma min prinsessa, hon betyder allt för mig!
Livet är så jävla orättvist!
Tårarna rinner och jag vet inte var jag ska ta vägen. Jag är så oerhört ledsen. Jag har så många känslor i min kropp och allt är bara sorgligt. Jag orkar inte.
Blää på livet just nu. Fan!
Hoppdag
Ordningen är återställd här på farmen och hoppdagarna kommer fortfarande att hållas varje tisdag. Så himla roligt break i vardagen och att alla hästar kan vara med på sin nivå!
Sjukt bra dag helt enkelt och vi kunde till och med sitta ute och käka lunch. Jag älskar vår!
Krabban och Mulle - De fick springa över lite bommar idag. Andra gången för krabban och han skötte sig galant! Tyckte inte bommarna var något konstigt alls och verkade tycka att det var roligt. Hade några travbommar och även några ensamma bommar som han fick galoppera över. Satte även ihop allt till en liten bana och då blev jag helt plötsligt tvungen att rida ordentligt och hålla mig till en plan. Krabban klarade uppgiften galant och galoppfattningarna satt som dom skulle. Grymt kul!
Mulle verkade tycka att Angelica var lite jobbig på ryggen, men han skötte sig bra! Han har ju vilat ett tag och fick ta det rätt lugnt idag helt enkelt.
Levin och mersan - Levin var lite övertaggad, men höll sig i skinnet iaf. Det kändes att det var ett tag sen vi hoppade, vi hittade inte riktigt den där perfekta känslan, men jag känner mig nöjd. Mersan verkade tycka att det var superroligt att hoppa och Angelica lotsade runt henne riktigt bra!
Chivas och Nils - Båda grabbarna var riktigt duktiga idag. Väldigt lugna och stabila, så för en gångs skull fick vi verkligen rida på framåt med domhär. Båda har ju en tendens att bli lite springiga.
Milano och Maggie - Milano chockade både mig och Angelica idag. Från att förra gången bara behöva rida på framåt fick jag idag sätta mig tillbaka och hålla igen litegrann. Jag verkligen tappade hakan när han bara körde på som en liten ångvält. Kul att han tycker att det är roligt och sjukt bra träning för oss!
Maggie var lite trött till en början, så Angelica fick kämpa på lite om man säger så! Men efter en stund kom hon igång och hoppade jättefint.
Sjukt bra dag helt enkelt och vi kunde till och med sitta ute och käka lunch. Jag älskar vår!
Vi förlorade visst.
Tårarna tar aldrig slut.
Varenda liten sekund, varenda värdelös stund
Det gjorde vi till nåt stort
Medans dom skakade på huvet, levde vi här i nuet
Och vi drömde ihop
Det gjorde vi till nåt stort
Medans dom skakade på huvet, levde vi här i nuet
Och vi drömde ihop
Åh, vi drömde ihop
Åh, vi gjorde alltid nåt stort
Dom säger att våra drömmar är för stora
Men vi kommer aldrig, aldrig att förlora
Blicken mot himlen med lyckliga tårar
Men vi kommer aldrig, aldrig att förlora
Ah ah, aldrig att förlora
Ah ah, aldrig att förlora
Säger vi siktar för högt och spänner bågen för hårt
Dom kommer aldrig förstå
När man hoppar från kanten från den svåraste branten
Är det värt alla sår
Åh, det är värt alla sår
Åh, ni kommer aldrig förstå
Dom säger att våra drömmar är för stora
Men vi kommer aldrig, aldrig att förlora
Blicken mot himlen med lyckliga tårar
Men vi kommer aldrig, aldrig att förlora
Ah ah, aldrig att förlora
Ah ah, aldrig att förlora
Ah ah, aldrig att förlora
Ah ah, aldrig att förlora
Fast hela världen brann, så står vi hand i hand
Och allt vi gör är att ge
Och när dom andra tar, så har vi allting kvar
Vi lägger oss aldrig ner
Dom säger att våra, drömmar är för stora
Men vi kommer aldrig, aldrig att förlora
Blicken mot himlen med lyckliga tårar
Men vi kommer aldrig, aldrig att förlora
Dom säger att våra, drömmar är för stora
Men vi kommer aldrig, aldrig att förlora
Blicken mot himlen med lyckliga tårar
Men vi kommer aldrig, aldrig att förlora
Ah ah, med alla era fega svar
Ah ah, förlorar mer för allt ni tar
Ah ah, men vi har våra drömmar kvar
Händelserik start på veckan!
Min kära vän Angelica har nu börjat jobba och vi sköter oss galant, om jag får säga så!! Vi har tagit typ 8 hästar per dag och då har vi haft långfika tre av tre dagar..!
Egenbakade gluten semlor fick bli födelsedagsfikat i stallet!!
Hästarna har skött sig kanon och krabban blir bara bättre och bättre!!
Han har gått dressyr måndag och tisdag och igår fick han komma ut i skogen!
Igår blev ju jag dessutom ett år äldre, hela 23 år. Dags att bli vuxen nu!? Hade iaf en toppendag och blev bortskämd med fint sällskap, fina presenter och gudomlig mat. Det var en bra dag igår helt enkelt.
Nej nu ska det mockas!
Min bästa vän!
